Dansk-svensk framgång i kampen mot EU-stadgade minimilöner

Anders Gustafsson
Redaktör Altinget Civilsamhälle och Altinget Arbetsmarknad
Rebecka Prahl
Redaktör Altinget Utbildning samt Altinget Arbetsmarknad
Det var i september 2022 som den kontroversiella uppgörelsen om minimilöner gick igenom EU-parlamentet. 505 ledamöter röstade för och 92 gjorde tummen ner. Några veckor senare ställde sig även medlemsländerna i ministerrådet bakom beslutet, med undantag för Sverige och Danmark som röstade nej, och Ungern som lade ned sin röst.
Beslutet väckte starka reaktioner hos politiker och hos arbetsmarknadens parter, som menar att detta hotar den svenska modellen. I Sverige avgörs frågor om lönesättning av arbetsmarknadens parter.
Danmark tog strid
När Danmark anmodade EU-domstolen att annullera EU:s direktiv så ställde sig den svenska regeringen, efter viss tvekan, bakom kravet.
– Det är av principiella skäl viktigt att pröva om EU har befogenhet att lagstifta om minimilöner genom det här direktivet, sade jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) då.
Under tisdagen kom EU-domstolens generaladvokat Nicholas Emiliou med sitt förslag till avgörande i målet. Där rekommenderar han att direktivet annulleras i sin helhet, med hänvisning till att de strider mot EU-rätten.
Även om detta inte är någon slutgiltig dom, så brukar domarna följa generaladvokatens rekommendationer.
Brandberg: Vi stod upp för modellen
Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) kommenterar rekommendationen skriftligt till Altinget.
”Jag noterar att generaladvokaten har gått på Danmarks och Sveriges linje och föreslår att direktivet i sin helhet ska ogiltigförklaras. Regeringen har i domstolsförhandlingen framhållit att EU inte har kompetens att lagstifta på sättet som gjorts i minimilönedirektivet. Vi stod upp för den svenska lönebildningsmodellen och arbetsmarknadens parters autonomi. Nu inväntar vi med stort intresse domstolens dom i målet.”
”Sverige har haft rätt”
Svenskt näringslivs vice vd Mathias Dahl säger till Altinget att beskedet visar att Sverige har haft rätt i sin kritik mot ”EU:s överträdelser”.
”Detta ger stöd för principen att EU ska respektera medlemsländernas självbestämmande i arbetsmarknadsfrågor”, skriver han.
Enligt Veli-Pekka Säikkäla, avtalssekreterare på LO, är det ett välkommet besked.
”Men det är för tidigt att andas ut. Beskedet är inte slutgiltigt och vi inväntar förhandlingarna i EU-domstolen.”
Samtidigt pekar Säikkäla på att generaladvokaten har kommit till samma slutsats som parterna, att ett EU-direktiv om minimilöner är inte förenligt med EU-fördraget.
”Det är bra och viktigt med denna prövning av direktivets förenlighet med fördraget. Det är helt grundläggande, lönebildningsfrågor och förenings- och förhandlingsrätten hör inte hemma under EU-paraplyet.”
S: Inget omedelbart hot
Också EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S) ser positivt på generaladvokatens rekommendationer. Han pekar på att S har krävt en domstolsprövning om att EU har överträtt sina befogenheter genom att anta minimilönedirektivet.
”Generaladvokatens utlåtande ger oss rätt och min förhoppning är att domstolen går på hans linje. Den antagna versionen av direktivet innebär inget omedelbart hot för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Men det är viktigt att ha tydliga gränser för EU:s befogenheter på det här området”, skriver han till Altinget.
Artikeln är skriven av
Nämnda personer




















