C: Antibiotikaresistensen kräver politiskt ledarskap

Av: Fredrick Federley, europaparlamentariker (C)
Kristina Yngwe, riksdagsledamot (C), vice ordförande riksdagens miljö- och jordbruksutskott

Den moderna sjukvården är starkt beroende av fungerande antibiotika. Detta gör antibiotikaresistens till ett av de största hoten mot vårt civiliserade samhälle och ett direkt hot mot människors och djurs hälsa samt miljön, eftersom vi kommer få problem att behandla infektionssjukdomar. Därför behöver vi agera nu, både i Sverige i EU och internationellt.

Riskerar att gå om cancer

Redan i år orsakar resistensen mot antibiotika minst 700 000 dödsfall per år globalt. EU:s hälsomyndighet anser att inaktivitet i kampen mot antibiotikaresistens har potential att göra så att insjuknande i resistenta bakterier blir en vanligare dödsorsak än cancer än vid år 2050. En förfärlig mänsklig tragedi står och knackar på dörren.

Men det har också stora effekter på ekonomin. Ett antibiotikum som inte fungerar leder även till högre kostnader för behandlingar och ekonomiska förluster på grund av minskad produktivitet orsakad av sjukdom. Inom EU beräknas att antibiotikaresistens kostar årligen 15 miljarder kronor i sjukvårdskostnader och produktivitetsförluster.

Skrämmande skillnader inom EU

Sverige har i dag lägst användning av antibiotika till djur i hela EU. Det är bra, men också skrämmande. Trots att EU har förbjudit länder att använda antibiotika i tillväxtfrämjande syfte så använder Cypern 3000 procent mer antibiotika till sina djur än vi i Sverige. Andra länder säljer antibiotika receptfritt och globalt sett används mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor.

Det innebär att vi måste brotta ned problemet från flera håll, på olika nivåer och inom en mängd områden. Framför allt krävs ett politiskt ledarskap i frågorna kring antibiotikaresistens. I Sverige behöver vi fokusera på att minska den okontrollerade handeln av antibiotika via nätet. Dels genom ökad information men också stärkta resurser för Tullverket. Det är också viktigt att de offentliga kökens upphandling av kött inte bidrar till ökad antibiotikaresistens i andra länder. Därför måste krav minst motsvarande de svenska regelverken ställas.

Länder måste ställas inför rätta

Internationellt så är vårt engagemang i att få EU att uppdatera sin lagstiftning kanske det viktigaste som krävs. Ett första steg är att EU förbättrar sin djurhållning till att nå svensk standard. I dag botar man djur på grund av dålig djurhållning. Djur som är stressade och bor trångt blir lättare sjuka. En tydlig koppling man kan se är att där det finns bättre djurskydd där är djuren också friskare och man behöver inte lika mycket antibiotika. I EU finns det redan i dag ett förbud mot förebyggande användning av antibiotika till djur, samtidigt ser vi att användningen skiljer sig mycket åt mellan olika medlemsstater i unionen. De länder som bryter mot de djurskyddslagar som finns inom EU måste dras inför rätta.

För att minska ohållbar antibiotikaanvändning måste vi nå ett starkare politiskt ledarskap. Status quo kring antibiotikaresistens riskerar miljoner människors liv.