Arbeta med evidens och beprövad erfarenhet i biståndsfrågan

Aldrig förr har så många människor befunnt sig på flykt som i dag. Hur vi hanterar de globala migrationsutmaningarna är en av vår tids stora ödesfrågor. Enligt FN finns det i dag fler än 280 miljoner migranter globalt, samtidigt som minst 120 miljoner befinner sig på flykt.

Nyligen besökte jag vårt räddningsfartyg i Medelhavet – som är en av de dödligaste migrationsrutterna – och bevittnade hur arbetet med att rädda liv försvåras av politiska beslut.

Rödakorsrörelsen är unik genom sin närvaro i 191 länder. Under den internationella rödakorskonferensen som nyligen ägde rum i Genève antogs vår första globala migrationsstrategi – för att säkerställa grundläggande rättigheter och behov längs hela migrationens väg. Vi arbetar i den absoluta frontlinjen och under 2023 bistod vi minst 14,1 miljoner migranter och flyktingar med akut samt långsiktigt stöd, oberoende av legal status.

Målet med bistånd är och bör förbli utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer

Nyligen presenterade regeringen Strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring, som syftar till att ytterligare stärka kopplingarna mellan bistånds- och migrationspolitiken samt att minska asylinvandringen till Sverige.

Liksom regeringen är vi oroade över den ökande utsatthet vi ser genom vår lokala närvaro världen över. Detta är inte utmaningar som Sverige ensamt kan lösa och vi behöver mer samsyn och internationellt samarbete för att förhindra och lindra mänskligt lidande.

Behov och rättigheter ska styra biståndet

Vi välkomnar regeringens ambition att finna lösningar till det humanitära lidande som kan följa av migrationen. Detta måste dock alltid bygga på evidens och beprövad vetenskap samt med biståndets integritet i fokus. Det finns, och har alltid funnits, synergier mellan migration och bistånd. Det är dock av största vikt att det är behoven och rättigheterna hos människor som ska styra biståndet. Inte behoven hos mottagarländerna.

Målet med bistånd är och bör förbli utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. För att definiera en insats som bistånd måste detta vara huvudsyftet. Vilka insatser som ska kvalificeras som bistånd avgörs av OECD/DAC-regelverk och har varit grundläggande för svensk biståndspolitik. Denna utgångspunkt måste fortsatt upprätthållas.

Utöver detta måste utvecklingsbistånd till låginkomstländer bevaras för att stävja grundorsaker till migration och stötta länder där den absoluta merparten av världens flyktingar finns.

Flera frågetecken

Det finns således flera frågetecken kring strategin – främst gällande efterlevnaden av OECD/DAC:s riktlinjer, då strategin ger möjlighet att bevilja undantag från dessa. Sverige har varit ett föredöme globalt vad gäller bistånd och just därför är det viktigt att Sverige fortsatt värnar biståndet och inte låter det utgöra en smidig handkassa för andra utgifter.

Vi uppmanar regeringen att:

1. Fortsatt leva upp till OECD/DAC:s riktlinjer och inte göra avsteg från dessa.
2. Utgå från FN:s globala migrationsramverk och internationella konventioner - i syfte att minska de humanitära konsekvenserna som kan följa av migration.
3. Arbeta med evidens och beprövad erfarenhet för att stävja orsaker till ofrivillig migration, främja ett hållbart, värdigt och humant återvändande och utgå ifrån hur biståndet riktas och används mest effektivt.
4. Investera i internationellt samarbete på lokal och regional nivå – att bygga kapacitet inom hela det internationella systemet, med bredare perspektiv än enbart fokus på migration i EU:s närområden.