Vi syns efter FN-förhöret, Camilla Waltersson Grönvall

Den här veckan är socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i Genève med en delegation för en dialog med FN:s övervakningskommitté för Funktionsrättskonventionen. Delegationen ska ge sin bild av hur rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses i landet. Sverige betraktas ofta som ett föregångsland när det gäller mänskliga rättigheter med inkludering av personer med funktionsnedsättning.

Sverige får skarp kritik 

Men bilden krackelerar. Sverige får skarp kritik i flera av FN:s granskningar. Exempelvis har FN:s kommitté mot tortyr krävt åtgärder av allvarliga brister i den psykiatriska tvångsvården och så sent som i förra veckan fick Sverige kritik från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, till vilken civilsamhället lämnat en gemensam rapport.

Konventionen är fortfarande inte införlivad i svensk lag medan vårt grannland Norge tar kliv framåt och nu gör den till lag.

En lika oroande bild ges nu inför FN-förhöret om Funktionsrättskonventionen. Civilsamhällets granskande alternativrapport, visar på stagnation och tillbakagång.

Konventionen är fortfarande inte införlivad i svensk lag medan vårt grannland Norge tar kliv framåt och nu gör den till lag.

Får inte tillräckligt genomslag 

Ett stort problem är att rättighetsperspektivet varken fått genomslag i lagar, policy eller i praktiken, vilket för med sig allvarliga konsekvenser. Ett exempel är den nuvarande funktionshinderstrategin som är verkningslös eftersom den saknar mätbara mål, konkreta politiska åtaganden och låter myndigheter föreslå sina egna mål.

Ett annat är att tolkning och tillämpning av svensk lag inte följer konventionen och att svensk lagstiftning i praktiken står över rättigheterna i konventionen. När personer med funktionsnedsättning försöker hävda sin rätt saknas förutsättningar för framgång utan omfattande juridiskt stöd.

Ett tredje är att användningen av frihetsberövanden, tvång och andra rättighetsinskränkande åtgärder i vården är alltför långtgående. Personer med funktionsnedsättning skyddas inte heller av lagen på samma sätt som andra, då funktionsnedsättning saknas som grund för hatbrott.

Ser framemot dialog 

Vi ser ständiga nedskärningar och striktare praxis vid bedömning av rätten till olika förmåner, bristande inkludering i utbildningssystemet, i sysselsättningspolitik och ökad risk för fattigdom. Självbestämmandet har åsidosatts.

Efter förhöret den här veckan väntar nya rekommendationer från FN. Då ser vi fram emot att som regeringen lovat mötas för en konstruktiv dialog. För att Sverige ska lyckas vända den negativa trenden och göra verklighet av rekommendationerna krävs att regeringen:

• Omedelbart tillsätter en oberoende granskning av befintlig lagstiftning, policy och efterlevnad i linje med Funktionsrättskonventionen som första steg mot införlivande i svensk lag.
• Utvecklar en handlingsplan med tydliga politiska åtaganden, mätbara mål och indikatorer för att genomföra konventionen och rekommendationer från kommittén.
• Breddar ansvaret för frågorna i regeringen och formellt inkluderar funktionsrättsrörelsen i både beslutsfattande och budgetering. Här krävs att finansiering säkerställs för nödvändiga åtgärder för att Sverige fullt ut ska leva upp till konventionens krav.
• Inrättar en oberoende klagomekanism och reviderar rättshjälpssystemet för att säkerställa rättigheterna i praktiken och tillgång till rättvisa.