Prenumerera
Annons
Debatt

Regeringen tar pengar från utsatta kvinnor och ger till företagsägare

Regeringens slaktande av de ideella jourernas boenden är ett enormt svek mot alla kvinnor, skriver My Kårlycke.
Regeringens slaktande av de ideella jourernas boenden är ett enormt svek mot alla kvinnor, skriver My Kårlycke.Foto: Fredrik Sandberg/TT/Ung vänster
20 mars 2026 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Just nu pågår den snabbaste nedmonteringen av skydd för kvinnor i modern tid. Sedan regeringen införde tillståndsplikten för skyddade boenden har 34 ideellt drivna boenden av kvinnojourer behövt lägga ned. I dag finns det hela län som står utan boenden för kvinnor som flyr för sina liv. Ett samhälle som säger sig värna om kvinnors liv behöver resa sig med all kraft inför den utvecklingen vi nu ser.  

Tillståndsplikten ett hårt slag mot kvinnorörelsen

Under det senaste decenniet har andelen privata, vinstuttagande aktörer som driver skyddade boenden för kvinnor ökat enormt. I samband med det har allt fler anmälningar om vanvård och misskötsel kommit in, Av Hem och Hyras granskning från 2020 framgår det att samtliga anmälningar gäller privata aktörer. Det var för att få stopp på de oseriösa privata företag som utnyttjat våldsutsatta kvinnor som regeringen införde en tillståndsplikt; vem som helst skulle inte få öppna ett skyddat boende.

Problemet är att de krav som infördes är gjorda efter den privata marknaden. För att kunna få tillstånd för att bedriva skyddat boende i dag behöver man bland annat ha utbildad och anställd personal.

Det är krav som kvinnojourernas ideellt drivna boenden ofta inte uppfyller. Regeringens lösning för att få bort de oseriösa aktörerna som lät kvinnor leva i misär resulterade i att samma rörelse som har sett till att kvinnor haft skydd och stöd i över 50 år nu tvingas lägga ner. Med en enda lag så slår man ner en hel kvinnorörelse.  

Privata aktörer gynnas

De aktörer som får tillstånd och kan möta dessa krav är de större privatägda verksamheterna. Det är inte i första hand skydd och stöd för kvinnor som driver dem, utan det är en affärsverksamhet där målet är avkastning. Skattebetalarnas pengar går alltså till att aktivt fördyra kostnaderna för de skyddade boendena och omvandla de till förvaring med anställd personal utan förståelse över hur mäns våld mot kvinnor ser ut. 

Regeringen underlättar för de större privata företagen att göra vinst på de ideella kvinnojourernas bekostnad

Kvinnors livsvillkor och roll i samhället hänger ihop. När vi lever i en tid där kvinnor inte längre ideellt får skydda varandra från mäns våld blir konsekvensen att fler kvinnor väljer att inte lämna. Regeringens slaktande av de ideella jourernas boenden är ett enormt svek mot alla kvinnor, men särskilt för de våldsutsatta kvinnorna i de län som inte längre har några skyddade boenden alls. Regeringen underlättar för de större privata företagen att göra vinst på de ideella kvinnojourernas bekostnad. Det är att ta pengar från våldsutsatta kvinnor och ge dem till företagsägare.  

Kvinnorna förlorar

De som förlorar är kvinnor som flyr för sina liv från mäns våld. Ung vänster kräver att de ideella kvinnojourernas skyddade boenden omedelbart undantas från tillståndsplikten för att de ska kunna fortsätta sitt livsviktiga arbete. Vi kräver att skyddade boenden förbjuds från att ta ut vinst - för att lösa det grundläggande problem som fanns från början och för att säkerställa att varje krona som ska gå till våldsutsatta kvinnor faktiskt gör det.

Kvinnors livsvillkor är viktigare än företagsägarnas vinster och regeringens byråkrati – inte en enda kvinna ska dö för att det inte finns ett skyddat boende. Stoppa nedläggningarna! 

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026