Regeringen sviker personer med intellektuell funktionsnedsättning 

Riksförbundet FUB publicerar i dag årets uppdatering av rapporten ”Fångad i fattigdom?” som redogör för den ekonomiska situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Beräkningarna i rapporten utgår från Konsumentverkets uppskattning av skäliga levnadskostnader. Årets resultat visar att en 25-årig person med intellektuell funktionsnedsättning kan gå back drygt 1 700 kronor varje månad.

Sjukersättningen följer inte lönerna

Den främsta anledningen till fattigdom hos personer med intellektuell funktionsnedsättning är nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Ersättningarnas nivåer följer priserna, i stället för att följa löneutvecklingen. Denna beräkningsmodell har lett till att inkomstskillnaderna har ökat markant under lång tid. Mellan år 2003 och år 2020 ökade medellönen med 52 procent. Under samma period har sjuk- och aktivitetsersättningen endast ökat med 29 procent. I år är den högsta garantinivån i sjukersättningen 12 163 kronor per månad före skatt.

Dessutom har Försäkringskassan i en färsk analys konstaterat att sjukersättningen inte är skyddad mot den höga inflationen. Detta beror på att prisbasbeloppet räknas ut i juni året före, vilket ger en eftersläpning. Under perioder med hög inflation minskar prisbasbeloppets värde snabbare, vilket gör att den ekonomiska situationen för personer med sjukersättning väntas bli ännu sämre än år 2022.

Ingen kan leva på 12 000 före skatt

När vi publicerade ”Fångad i fattigdom?” för ett år sedan framförde vi ett krav på att sjuk- och aktivitetsersättningarna skulle följa lönerna. Detta krav har stöd i den allmänna opinionen. Enligt en undersökning som FUB beställt av Kantar-Sifo anser hela 80 procent av befolkningen att statens ersättningar till personer med omfattande funktionsnedsättningar bör öka i samma takt som lönerna. Många tror säkert att personer med en funktionsnedsättning redan har en rimlig eller bra ekonomisk situation i dagens Sverige. Men drygt 12 000 kronor före skatt kan ingen leva på.

Den dåvarande regeringen lyssnade och gav Inspektionen för socialförsäkringens generaldirektör Eva-Lo Ighe i uppdrag att analysera behovet av löneindexering av ersättningarna. Utredningens syfte var stärkt ekonomisk trygghet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen har fattat ett tyst beslut som får stora konsekvenser.

Två dagar före julafton 2022 fick vi plötsligt veta att den nytillträdda regeringen valt att lägga ner utredningen. Det blev ingen stor sak av beslutet. Vi som berörs av utredningen blev inte ens informerade. Nedläggningen har inte nämnts under någon av de presskonferenser som redogör för regeringens 100 första dagar vid makten. Regeringen ger det lika lite uppmärksamhet som beslutet att behålla ”funkisskatten” som innebär att personer som har sjuk- och aktivitetsersättning betalar mer i skatt än löntagare med motsvarande inkomst.

Stora konsekvenser

Regeringen har fattat ett tyst beslut som får stora konsekvenser. Det innebär att personer med intellektuell funktionsnedsättning med regeringens goda minne kommer att fortsätta att vara beroende av anhöriga eller tvingas söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.

Därför ställer vi nu samma krav som för ett år sedan:

• Sjuk- och aktivitetsersättningen ska indexeras för att följa löneutvecklingen.
• Funkisskatten ska tas bort, skatten ska inte vara högre för dem med sjuk- eller aktivitetsersättning.