Pedagogikprofessor: Fel att minska elevernas inflytande i grundskolan

Det är dags igen. Samtidigt som demokratin som idé är under hot i världspolitiken har ett nytt förslag till läroplan för grundskolan lagts fram. Där fastslås att en av skolans uppgifter är att förbereda unga att delta aktivt i demokratin.

Snart bestämmer lärarna mer

De ska klara av att arbeta i demokratiska former, kunna ta ställning på demokratisk grund, vara förberedda att ta ansvar och vara delaktiga i det demokratiska samhället. De här ambitionerna har funnits i läroplanerna sedan grundskolan kom till i början av 1960-talet. Märkligt nog föreslår utredaren samtidigt att elevers och föräldrars inflytande i skolan ska minskas. Lärare ska vara de som bestämmer. Skolminister Lotta Edholm (L) är också beredd att fatta sådana beslut som utredningen framför.

År 1969 ställde jag frågor till lärare och elever på högstadiet i årskurs åtta i västra Sverige för att spegla i vilken mån som skolor levde upp till uppdraget om demokratisk fostran. Jag har återkommit till samma nio skolor och ställt samma frågor med långa mellanrum, både 1979 och 1994. Jag ställde återigen samma frågor år 2023 på tre olika skolor. En fråga gällde hur ofta lärare och elever bestämde tillsammans när det var möjligt, till exempel vid studiebesök eller läsandet av gemensamma böcker.

Vid de fyra tillfällena svarade 28, 34, 43 respektive 32 procent av eleverna att de ofta bestämde tillsammans. Under det gångna halvseklet gjorde 40, 58, 41 respektive 24 procent av lärarna samma bedömning som sina elever.

Elevers medinflytande är för litet

För att fånga demokratiträningens detaljer bedömde lärarna och eleverna också om eleverna hade varit med och bestämt i tio vanliga situationer, exempelvis om ordningsregler, läxor, maten i skolan och insamlingar. Fler än tre fjärdedelar av eleverna sa att de inte hade fått bestämma om sådana detaljer i skollivet. Under hela femtioårsperioden gjorde de flesta av lärarna samma bedömning som eleverna. Elever får inte vara med och bestämma i skolvardagen.

Att lära sig att kunna vara med i demokratin fordrar samma innötning som läsning eller cyklande.

De upprepade bilderna av elevers medinflytande tyder på att undersökta skolor inte har tagit vara på de många möjligheter som står till buds för att träna elever i demokratiskt agerande. Att lära sig att kunna vara med i demokratin fordrar samma innötning som läsning eller cyklande. Man behöver hålla på ideligen för att det ska fastna.

De återkommande undersökningarna visar att skolans yrkesverksamma inte har brytt sig om de stolta skrivningarna i läroplanen i någon högre grad. Innötningen av demokrati har försummats. Kanske blir det så igen, när nya läroplaner nu beslutas – att lärare fortsätter göra det som de gjort sedan länge, själva planera vad som ska ske, undervisa grupper av elever, pröva deras kunskaper och fylla i alla underlag. Medan de gör det hinner många av grundskoleeleverna att tröttna på skolvardagen precis som horder av skolelever gjort före dem. Deras motivation sjunker allt eftersom skolåren rullar på.

”Skolor behöver utmanas”

Det är synd att läroplansutredaren och skolministern undviker att ge sig på det problemet. Nu vill de båda satsa på mer bestämmande lärare. Inte lär motivationen för högstadieelever växa av den åtgärden. I en ny läroplan skulle ett sätt att hitta lösningar kunna vara att skolor tar emot seriösa uppdrag från omvärlden. Att tillämpa det man har lärt i samspel med vuxna i sitt arbetsliv stärker tonåringars vilja att kunna och att lära.

Skolor behöver utmanas av omgivningen att använda det som lärare och elever vet och kan, så att kunskapen kommer till nytta för andra. Antar de sådana utmaningar så kan elever, i samspel med sina lärare, ha inflytande över såväl utbildningens innehåll som dess former – så som skollagen kräver. Då ökar möjligheterna att eleverna får så stark tilltro till sina kunskaper att de vågar delta fullt ut och försvara den demokrati som skolan ska vara med att grunda.