Nu blir oberoende barnombud verklighet

Oberoende barnombud ska erbjuda hjälp för att barn med stora behov ska kunna tillvarata sina rättigheter. Hjälpen organiseras via civilsamhällesorganisationer. Den administreras och följs upp av Socialstyrelsen.
Satsningen bygger på ett förslag från ”Utredningen om barns möjligheter att utkräva sina rättigheter”, (SOU 2023:40) som särskilda utredaren Anita Linder presenterade den 23 augusti 2023.
I senaste budgeten avsatte regeringen 20 miljoner kronor. 18 miljoner kommer civilsamhällesorganisationer att kunna söka, 2 miljoner går till Socialstyrelsen.
– Det här ska vara ett ombud som arbetar på barnets uppdrag – inte någon annans, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) till Altinget.
Socialstyrelsen ska följa upp
Under torsdagens regeringssammanträde beslutades dels om en statsbidragsförordning, dels att Socialstyrelsen ska administrera, samt stödja de civilsamhällesorganisationer som får medel. Myndigheten ska också följa upp försöksverksamheten.
– Det finns barn som behöver extra stöd för att ta tillvara sina rättigheter. Ofta handlar det om barn i utsatta situationer. Det kan röra sig om barn som har placerats i samhällsvård, eller barn som får stöd från socialtjänsten, fortsätter hon.
Som exempel på stöd som barnombuden kan ge nämner hon att ge information om regler, om hur ärenden handläggs eller att på andra sätt konkretisera och beskriva processer så att barnet förstår vad det är med om och kan tillvarata sina intressen.
– Alla barn har inte stöd från någon vuxen och det stödet ska det oberoende barnombudet ge. I domstolar talas det exempelvis ibland över huvudet på barnet, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Hur ska organisationerna gå till väga?
– Civilsamhällesorganisationerna får ansöka hos Socialstyrelsen och beskriva hur de vill arbeta. Socialstyrelsen avgör därefter kvaliteten på ansökningarna.
Utredaren Anita Linders förslag var att just Socialstyrelsen skulle hantera bidragen. Linder nämnde också exempel på organisationer som skulle kunna vara aktuella.
– Det finns några redan: Barnrättsbyrån, Maskrosbarn och Riksförbundet Attention. Sedan kan man kanske tänka sig att en organisation som Bris väljer att bygga upp en sådan verksamhet. Det är därför vi säger att det bör starta med en försöksverksamhet, och då är det väl naturligt att de organisationer som i dag finns ansöker om bidrag, sade hon.
Någon exakt tidsplan finns i nuläget inte. Regeringens avsikt är dock att fortsätta satsningen med 20 miljoner kronor per år fram till och med 2028.
Barnrättsbyråns generalsekreterare Elin Wernquist var positiv till förslaget när det lades fram.
– Trots att vi har goda system på plats, så vet vi att barn faller mellan stolarna och far illa. Hittills har de inte haft någon funktion att vända sig till för att få praktisk hjälp. Man måste göra mer för att leva upp till Barnkonventionen. Jag tror att det kommer att göra skillnad i utsatta barns liv, sade hon till Altinget då.


















