Debatt

M: Politiken kring folkbildning måste förändras och följa sin tid

REPLIK. I vår kulturbudget prioriterar vi barn och unga, inte minst i utanförskapsområden. Moderaterna vill skärpa demokrativillkoren och då är det inte säkert att alla nuvarande studieförbund är berättigade bidrag, skriver tre moderata riksdagsledamöter.

Vi vill rikta resurser på bildning mot den växande grupp av människor som lever i utanförskap, skriver debattörerna. 
Vi vill rikta resurser på bildning mot den växande grupp av människor som lever i utanförskap, skriver debattörerna. Foto: Helena Landstedt/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Lotta Finstorp (M)
Riksdagsledamot, kulturutskottet andre vice ordförande och kulturpolitisk talesperson
Ann-Britt Åsebol (M)
Riksdagsledamot, kulturutskottet, folkbildningsfrågor
John Weinerhall (M)
Riksdagsledamot och suppleant i kulturutskottet, folkbildningsfrågor


Moderaterna har historiskt varit folkbildningens vänner. De svenska folkhögskolorna var en förebild för vårt parti i kampen för valfrihet och friskolor på sjuttio- och åttiotalet. Dessa var en inspirationskälla för den valfrihetsreform inom utbildningsområdet som genomfördes av den borgliga regeringen 1991–1994.

Moderaterna är ett parti som värnar demokrati och bildning. Dessa är bärande delar för vår demokrati.

Området måste förändras

Samtidigt kan inte politiken rörande folkbildningen vara statiskt kravlös över tid. Som alla andra områden måste detta politikområde förändras och följa med sin tid. Poängen med moderaternas politik är att skattepengar ska stötta de som behöver stöd allra mest.

Det är också av största vikt att studieförbunden också kan tillse att pengarna går till deltagarna i kurser och inte försvinner genom fusk.

Riksdagsledamöter
Moderaterna

Den del av folkbildningen som handlar om att subventionera kurser för alla oss som har det bra ekonomiskt kommer vi att till viss del att prioritera ner. Moderaterna tycker helt enkelt att om man tjänat hyggligt och lever ett gott liv materiellt kan man också betala lite mer för kurser på sin fritid.

Läs också

"Där utanförskapet är störst"

Lotta Finstorp, Ann-Britt Åsebol och John Weinerhall (M).
Lotta Finstorp, Ann-Britt Åsebol och John Weinerhall (M). Foto: Fredrik Wennerlund, riksdagen

I stället vill vi rikta resurser på bildning mot den växande grupp av människor som lever i utanförskap. Moderaterna vill bana väg för nya klassresor.

Samhällets uppgift är att ge dig verktyg i form av kunskap att kunna komma in på arbetsmarknaden och med egen ansträngning bygga dig en ekonomi, betala skatt och leva ett gott liv med familj och möta livets alla möjligheter och utmaningar.

Därför är det inte minst viktigt att folkbildningen finns i just de områden där utanförskapet är som störst. Det är också av största vikt att studieförbunden också kan tillse att pengarna går till deltagarna i kurser och inte försvinner genom fusk. Detta har tyvärr varit fallet för många studieförbund på exempelvis Järvafältet. Skattebetalarnas pengar måste gå till rätt saker.

Skärp demokrativillkoren

I arbetet att bryta det växande utanförskapet kommer folkbildningen att spela en allt viktigare roll. Folkbildningen har historiskt sett varit duktiga på att ge utsatta människor verktyg och en andra chans. Givet folkbildningens demokratiska uppdrag är det också viktigt att den lever upp till demokratiska värderingar och hjälper till att bygga vår västerländska demokrati starkare.

Då Moderaterna vill skärpa demokrativillkoren är det inte heller säkert att alla nuvarande studieförbund är berättigade bidrag i fortsättningen.

Prioriterar unga

Vi moderater lovar inte allt till alla och prioriterar därför barn och unga i inte minst utanförskapsområden i vår kulturbudget. Det är de som står längst ifrån kulturen och idrotten som politiken måste ge chansen till. Den stora majoriteten svenskar som arbetar och har en fast inkomst kan därför få betala lite mer själva.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten: 

"Människor får betala för sina egna fritidsintressen"

Folkbildningsrådet ska stärka demokratin och öka deltagandet i samhällslivet men finansierar i stället hobbyaktiviteter, bidragsfusk och islamister. Det är dags att lägga ner rådet och sluta finansiera studieförbunden, skriver Douglas Thor, Muf.

Replik: Fel bild av folkbildning förs fram

Folkbildningens roll är undervärderad. Fusk och organiserad brottslighet är oacceptabelt i vår bransch, liksom i andra samhällssektorer. Bidragsvillkor, uppföljning och utvärdering kan förbättras, för folkbildning behövs. Det skriver Studiefrämjandet.

"Vore olämpligt att upphöja Folkbildningsrådet till myndighet"

På Folkbildningsrådet uppstår ständigt personband som öppnar för korruption, vilket gör rådet olämpligt som myndighet. Låt hellre Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördela pengarna till studieförbund, skriver Johan Westerholm. 

Forskare: Studieförbunden håller varandra om ryggen

Idealisering av folkbildning utan självrannsakan fungerar inte längre. När de ansvariga inte tar sitt ansvar för att granska hur skattemedel används så undermineras förtroendet för folkbildning. Det skriver Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren och Aje Carlbom.

Studieförbunden: Resurserna till folkbildningen är under attack

Studieförbundens verksamhet finansieras till största del av bidrag från stat, regioner och kommuner. Dessa resurser är under attack från flera håll, bland annat i ett antal riksdagsmotioner som lagts denna höst, skriver företrädare för Studieförbunden.


Nämnda personer

Ann-Britt Åsebol

Tidigare riksdagsledamot (M)
Adjunkt i svenska och engelska (Uppsala uni.)

John E Weinerhall

Riksdagsledamot (M)

Lotta Finstorp

Landshövding i Norrbottens län, tidigare riksdagsledamot (M)
Socionom (Högskolan i Örebro, 1982)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024