Lägg inte krokben för idéburna välfärdsaktörer, IVO

IVO har en samhällsviktig uppgift: att värna kvalitet, rättssäkerhet och stoppa brottslighet som riktar sig mot vår gemensamma välfärd. Det står vi givetvis helhjärtat bakom.

IVO försvårar för små aktörer

För våra medlemmar är det självklart att IVO behöver rätt resurser och strategier för att lyckas med sitt uppdrag. I det ingår att värna seriösa och kvalitativa aktörers möjligheter att bedriva sin verksamhet utan otillbörlig konkurrens från aktörer med brottsligt uppsåt. IVO behöver metoder som effektivt stänger ute brottsliga aktörer utan att försvåra för seriösa verksamheter.

Fremias och Famnas medlemmar driver bland annat skyddade boenden, LSS-boenden, daglig verksamhet och personlig assistans. När de möts av långa handläggningstider, otydliga krav på föreståndare och höga avgifter, blir det mycket svårt för dem att bedriva sin verksamhet. Mindre aktörer, som ofta är experter på att möta behoven hos extra sårbara målgrupper, drabbas särskilt hårt.

Tyvärr ser vi tecken på att viktig kompetens stängs ute på grund av IVO:s nuvarande arbetssätt och avgifter

Tyvärr ser vi tecken på att viktig kompetens stängs ute på grund av IVO:s nuvarande arbetssätt och avgifter. Tillståndsavgiften för att starta en ny verksamhet ligger på 77 500 kronor. Det är väldigt mycket pengar för exempelvis en liten kvinnojour, som till stor del drivs av ideella krafter. De kan dessutom få vänta över ett år på sitt tillstånd. Verksamhetschefer med lång erfarenhet från motsvarande kommunal verksamhet får enligt IVO:s regelverk inte bli chefer hos idéburna omsorgsgivare, utan att det riktigt framgår varför.

Förbättra tillståndsprövningen

Vi vill lyfta fem saker som kan göra IVO:s tillståndsprövning mer träffsäker, utan att sänka kraven.

• Ge en tydligare bild av hur lång tid ett ärende kommer att ta. Regeringen har i regleringsbrevet för 2026 gett IVO i uppdrag att ta fram en plan för handläggningstider och ärendebalanser. Det är ett steg i rätt riktning. Nästa steg bör vara att IVO öppet visar, till exempel på sin webbplats, hur lång tid olika typer av ansökningar normalt tar.
• Inför tydligare kriterier för kraven på föreståndare, där både utbildning och erfarenhet räknas. Det är slöseri på resurser och kompetens när personer med relevanta erfarenheter, kompetenser och personlig lämplighet inte får leda och utveckla verksamheter utanför det kommunala.
• Gör avgiftssystemet rimligare och mer riskbaserat. En avgiftstrappa som tar hänsyn till verksamhetens storlek, typ av tillståndsändring och aktörens historik skulle göra att de högsta avgifterna hamnar där riskerna är störst – inte hos små, idéburna utförare eller vid mindre ändringar i ett tillstånd.
• Gör IVO:s roll mer rådgivande och dialoginriktad. ”Det ska vara lätt att göra rätt” bör gälla i tillståndsprocesserna, med tydlig vägledning och möjlighet till förhandsdialog i komplicerade ärenden.
• Öka IVO:s kunskap om till exempel personlig assistans, skyddat boende och specialiserade LSS-verksamheter. Bedömningar av lokaler, bemanning och arbetssätt behöver bottna i god förståelse för målgrupperna och verksamheternas vardag.

Ge seriösa aktörer rimliga villkor

Vi vill inte sänka kraven eller försvaga kontrollen. Men våra medlemmars erfarenheter visar att IVO:s nuvarande arbetssätt inte fullt ut fyller sitt syfte. Om IVO tar vara på de erfarenheterna finns goda möjligheter att stärka myndighetens uppdrag. Samtidigt skulle seriösa, idéburna och kooperativa verksamheter få rimliga villkor att driva och utveckla Sveriges välfärd. Vi ser fram emot att fortsätta dialogen om detta, med både IVO och regeringen.