Låt partierna spela en större roll i biståndet

Lars Leijonborg och Per Olsson
Ordförande respektive generalsekreterare, Svenskt internationellt liberalt centrum (Silc)
Norska Nobelkommitténs beslut att ge Maria Corina Machado fredspriset aktualiserar en fråga som just nu är aktuell i svensk biståndspolitik. Den handlar om vilken roll politiska partier ska spela i biståndet.
Sedan 1990-talet har en del av biståndet kanaliserats via svenska partier till systerpartier som kämpar för demokrati.
Det har exempelvis möjliggjort för Liberalernas biståndsstiftelse Silc – Svenskt internationellt liberalt centrum – att under många år stötta Machados liberala parti ”Vente Venezuela”.
Bygger folkrörelser
På nära håll har vi kunnat följa hur våra insatser hjälpt till att bygga en folkrörelse som till slut besegrade diktatorn vid valurnorna.
Vi har medverkat i allt från utveckling av stadgar, organisation och kommunikation. Ventes utveckling är enastående och kulminerade i fjolårets valvinst i presidentvalet. Att diktatorn Maduro än så länge klamrat sig kvar är en annan sak.
En annan positiv valutgång den senaste tiden kom i parlamentsvalet i Moldavien. Också där har Silc och andra partianknutna organisationer arbetat för att stötta de demokratiska, europavänliga krafterna som motvikt till de ryska påverkanskampanjerna.
Det partianknutna svenska biståndet utvärderades nyligen med gott betyg. Verksamheten bedömdes professionell och resultatinriktad.
Sverige stoppar viktiga projekt
Partistiftelserna har också varit välkomna att erbjuda sina tjänster i andra Sida-program. Ett aktuellt exempel kan tas från Armenien. Det landet har, ungefär som Moldavien, länge slitits mellan att sätta sin tillit till Ryssland eller att söka sig till EU. Ryssland satsar stort på att motarbeta demokratin.
Silc driver där ett mycket framgångsrikt projekt för att stötta kvinnor som vill göra skillnad i lokalsamhället, hittills finansierat genom Sveriges strategi för bistånd genom det civila samhället.
Men nyligen kom plötsligt besked om att partistiftelser inte längre kan söka bidrag från den strategin. Samtidigt som EU utlovar mycket stöd till Armenien stoppar Sverige viktiga projekt!
Missat partistiftelsernas styrka
Vår uppfattning är att framgångarna för Silc och andra stiftelser borde leda till att de anförtros större ansvar, inte mindre. Att de alltså välkomnas, inte hindras, från att göra insatser i andra delar av biståndet.
Vi tror att en förändrad syn på politiska partier som en central aktör i det demokratiska ekosystemet är en viktig pusselbit
I Sveriges biståndssamarbeten prioriteras ofta sådant som klimat- och miljöarbete, jämställdhet och demokrati. Resultat inom alla dessa områden förutsätter att det finns politiska partier som prioriterar dem och som sedan driver igenom reformer.
Men det tillhör ovanligheterna att partistiftelsernas kompetens och kontakter utnyttjas i detta sammanhang, vilket är olyckligt. Demokratibistånd går till annat, som effektivare förvaltning och stöd till föreningsliv. Det kan också vara viktigt, men på valdagen kan man inte rösta på ett statligt verk eller en frivilligorganisation.
Utan partier, ingen demokrati
Trenden med demokrati på tillbakagång och diktatur på frammarsch måste vändas. Vi tror att en förändrad syn på politiska partier som en central aktör i det demokratiska ekosystemet är en viktig pusselbit.
Vi vill därför uppmana nuvarande och framtida svenska regeringar att inkludera samarbete med oppositionspartier i mottagarländerna i alla biståndsstrategier.
Det sker naturligtvis bäst genom partier i Sverige de känner släktskap med.
När ledare som Xi och Putin gör allt för att öka sitt inflytande i världen ska vi i de länder som värnar folkstyre och rättsstat möta det med starkare samarbete mellan demokratiska krafter. Och utan politiska partier, ingen demokrati. Årets fredspris är en viktig påminnelse om det.
Artikeln är skriven av
Lars Leijonborg och Per Olsson
Ordförande respektive generalsekreterare, Svenskt internationellt liberalt centrum (Silc)
Nämnda personer















