Debatt

Krävs konkreta åtgärder för att försvara demokratin

Demokratins kärnvirke är människor som engagerar sig, kommer till tals och ställer makthavare till svars. När möjligheten att engagera sig krymper täpps demokratins pulsåder till. Inför återstarten efter pandemin lanserar vi ett batteri med skarpa politiska förslag för att försvara demokratin, skriver representanter för Nystas demokratiteam.

Vi föreslår att det ska krävas två tredjedelars majoritet i två på varandra följande riksdagsbeslut med ett ordinarie riksdagsval emellan för att ändra grundlagen. Detta för att skydda våra grundlagsstadgade fri- och rättigheter, skriver debattörerna.
Vi föreslår att det ska krävas två tredjedelars majoritet i två på varandra följande riksdagsbeslut med ett ordinarie riksdagsval emellan för att ändra grundlagen. Detta för att skydda våra grundlagsstadgade fri- och rättigheter, skriver debattörerna. Foto: Claudio Bresciani/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Auktoritära ledare stryper fri- och rättigheter. Institutioner ifrågasätts. Konspirationer och misstro splittrar och försvagar – demokratin är i kris. För att inte demokratin ska hotas också i Sverige krävs konkreta åtgärder. Föreningsfriheten måste stärkas, grundlagen skyddas och civilsamhällets roll garanteras.

Stora utmaningar

Pandemiåret ställer krav på demokratin och prövar sammanhållningen. Att det bara är hundra år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt för män och kvinnor är en påminnelse om samhällets bräcklighet – och vad som krävs för att försvara demokratin. Det som tills nyligen framstod som självklart – förenings-, religions- och yttrandefrihet – rycks ifrån en generation av människor i vår omvärld.

Därför lanserar vi, inom ramen för civilsamhällets samverkansprojekt Nysta, rapporten ”Det vidgade demokratiska utrymmet”. Där sätter vi det svenska folkstyret under lupp. Slutsatsen är entydig: Den svenska demokratin står inför stora utmaningar.

Länken mellan medborgaren och makten

Enligt LSU-rapporten ”Vi sluter oss inåt” möter hälften av landets ungdomsorganisationer någon form av hat och hot. Rädslan för att utsättas för våld eller trakasserier gör att många väljer bort engagemanget. De senaste åren har också etniska, religiösa och folkbildande organisationer allt mer ifrågasatts utifrån bristande motiveringar och underlag.

Tre av fyra svenskar tycker att civilsamhället skapar tillit och ökar den sociala sammanhållningen. Nio av tio är medlemmar i en förening och varannan svensk är aktiv inom civilsamhället.

Det är dessutom dags att slå hål på myten att svenskar engagerar sig mindre, eller att civilsamhället spelat ut sin roll. Resultaten ur Ersta Sköndal Bräcke högskolas kartläggning av det svenska engagemanget, ”Allmänheten om civilsamhällets roll”, är kristallklara. Tre av fyra svenskar tycker att civilsamhället skapar tillit och ökar den sociala sammanhållningen. Nio av tio är medlemmar i en förening och varannan svensk är aktiv inom civilsamhället.

Demokratins själva kärnvirke är människor som engagerar sig, kommer till tals och ställer makthavare till svars. Civilsamhället är helt enkelt länken mellan medborgaren och makten. När möjligheten att engagera sig krymper täpps demokratins pulsåder till. Civilsamhällets roll som röstbärare går förlorad. Och när kanalerna till engagemang krymper, krymper också friheten för var och en av oss.

Förslag för att försvara demokratin

Vi, med olika bakgrund inom det svenska föreningslivet, kräver åtgärder. Inför återstarten av Sverige efter pandemin lanserar vi ett batteri med skarpa politiska förslag för att försvara och förädla demokratin. Här är några av de viktigaste:

  • Att det ska krävas två tredjedelars majoritet i två på varandra följande riksdagsbeslut med ett ordinarie riksdagsval emellan för att ändra grundlagen. Detta i syfte att skydda våra grundlagsstadgade fri- och rättigheter.
  • Att regeringen säkerställer en bred representation från civilsamhället i insynsråden hos alla myndigheter som har uppdrag kopplade till mänskliga rättigheter, barns rättigheter och Agenda 2030-genomförandet för en hållbar framtid.
  • Att det skapas enkla, tydliga och transparenta demokrativillkor för bidragsgivningen till civilsamhället, utan att öka den administrativa bördan för civilsamhällets organisationer. Pandemiåret har eldat på rädslor och utmanat sammanhållningen. Det manar till handling. Ett öppet och fritt samhälle är inget permanent naturtillstånd – det är något vi alla måste förädla och försvara. Därför är det, mer än någonsin, vår gemensamma uppgift att garantera civilsamhällets ställning och fortsätta att utveckla demokratin.

Civilsamhället har varit, är och vill fortsätta vara en nyckelspelare i utvecklingen av den svenska demokratin. Nu uppmanar vi Sveriges politiker att svara upp mot stundens allvar – innan det är för sent.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget