Prenumerera
Annons
Debatt

Kommissionären: Så stärker vi demokratins motståndskraft

Genom att arbeta tillsammans kan vi agera mer verkningsfullt mot allt som hotar de demokratiska system som vi skattar så högt, skriver debattören. 
Genom att arbeta tillsammans kan vi agera mer verkningsfullt mot allt som hotar de demokratiska system som vi skattar så högt, skriver debattören. Foto: Europeiska kommissionen/AP Photo/Jean-Francois Badias
23 februari 2026 kl. 11:15

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

En fri och öppen debatt är demokratins innersta väsen. En sådan debatt definieras inte av att man är överens om utfallet, utan av att man är överens om reglerna. I EU är det demokratiska processer och demokratins vakthundar – det vill säga, fria och oberoende medier, ett starkt civilsamhälle och fria och rättvisa val – som anger spelreglerna.

Demokratins spelregler 

Det krävs mer för en fotbollsmatch än talangfulla spelare. Det krävs tydliga regler och en domare som ser till att de följs. Domaren bestämmer inte vem som vinner. Hen ser bara till att man spelar enligt reglerna, att överträdelser får konsekvenser och att alla lag spelar på lika villkor. Utan denna struktur skulle slutresultatet avgöras av orättvisa fördelar och regelbrott, det skulle uppstå fler och fler dispyter och matchen skulle snabbt urarta i kaos.

Om människor litar på att processen är rättvis litar de också på slutresultatet – även när den egna sidan inte vinner

Demokratin fungerar på samma sätt. Att satsa på demokratiska processer handlar om att säkerställa en jämn spelplan. Det handlar om att se till att medborgarna har tillgång till fria medier, att det civila samhället kan verka utan att utsättas för hot och att val kan genomföras på ett transparent och tillförlitligt sätt. Om människor litar på att processen är rättvis litar de också på slutresultatet – även när den egna sidan inte vinner.

Hybridattacker och desinformation 

Ändå försöker auktoritära regimer i och utanför Europa kringgå medborgarnas vilja med olika typer av hybridtaktik – genom att attackera infrastruktur, använda bottar för att på artificiell väg förstärka förvrängda narrativ, genom att utnyttja kriminella nätverk och försöka påverka utgången av val.

Syftet är att urholka människors förtroende, fördjupa motsättningar och destabilisera samhällen. Dessa problem har dessutom ökat till följd av den digitala omställningen. På nätet kan desinformation spridas snabbare, algoritmer underblåsa upprörda känslor, oberoende medier utsättas för ekonomiska påtryckningar och AI-verktyg på ett skadligt sätt förvränga vår uppfattning av verkligheten.

Pressen från allt detta hotar själva kärnan i våra demokratier – de friheter, rättigheter och skydd i våra dagliga liv som gör att vi kan leva öppet och känna oss trygga.

Vi måste därför agera snabbt för att skydda våra grundläggande rättigheter för kommande generationer – och vi har en färdplan för att göra detta.

En europeisk demokratisköld

Syftet med det förslag om en europeisk demokratisköld som EU-kommissionen lade fram i november är att se till att domaren även framöver är med i matchen. Förslaget markerar ett tydligt skifte från åtgärder i enskilda fall till ett strukturerat ramverk för att skydda och stärka demokratin i EU. För att slå vakt om demokratin krävs mer än lagstiftning och politik. Det krävs insatser på alla förvaltningsnivåer och av hela samhället.

Den europeiska demokratiskölden är inriktad på tre prioriteringar: att värna informationsutrymmets integritet, att befästa demokratiska institutioner och val – häri ingår oberoende medier och ett starkt civilsamhälle – och att stärka samhällets resiliens och medborgarnas engagemang. Det handlar om ett arbete som ska utföras av medlemsstaterna själva – på nationell, regional och lokal nivå – och gemensamt, på EU-nivå.

Demokrati handlar inte bara om att välja ledare. Det handlar om att försvara hela vår livsstil – om värdighet, rättvisa och jämlikhet för var och en av oss

Som EU-kommissionär med ansvar för demokrati är trycket mot våra demokratiska system en fråga som ingår i mitt uppdrag. I veckan kommer jag och ministrar från samtliga 27 EU-medlemsstater därför att samlas inför startskottet för Europeiska centrumet för demokratisk resiliens, som är ett flaggskeppsinitiativ inom ramen för demokratiskölden.

Samordning för en mer robust demokrati 

Centrumet ska fungera som ett nav för strukturerat samarbete med och mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna och flera av de länder som vill bli fullvärdiga medlemmar i EU. Genom att arbeta tillsammans kan vi agera mer verkningsfullt mot allt som hotar de demokratiska system som vi skattar så högt.

Samordning är centrumets huvuduppgift. Det kommer att sammanföra nationella experter och förmågor på EU-nivå för att förutse och upptäcka hot samt föreslå hur de ska hanteras. Prioriteringar ska fastställas gemensamt, projekt styras av medlemsstaternas behov och samarbetet leda till konkreta resultat.

Det kommer att ge Europa förutsättningar att agera direkt mot allt som hotar vår demokrati och se till att demokratimatchen präglas av fair play och är värd att delta i.

Demokrati handlar inte bara om att välja ledare. Det handlar om att försvara hela vår livsstil – om värdighet, rättvisa och jämlikhet för var och en av oss. Dessa värden kan inte ärvas från en regering till en annan, de måste levas, förnyas och befästas av oss alla.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026