Hovmarskalk Björklund har lämnat liberalismen bakom sig

Ludwig Norman
Ordförande, Unga republikaner
Jan Björklund, tidigare partiledare för Liberalerna och vice statsminister har utnämnts till riksmarskalk, alltså hovets högste tjänsteman och chef för Kungliga Hovstaterna. Han tillträder den 1 januari 2026 och blir därmed den 48:e riksmarskalken sedan ämbetet inrättades 1607.
En anmärkningsvärd utnämning
Det är en anmärkningsvärd utnämning. Som riksmarskalk kommer Björklund att vara Kungens närmaste man och ansvarig för hovets kontakter med regering och riksdag. Detta innebär att han nu aktivt kommer att arbeta för att upprätthålla och stärka en institution som bygger på arv och privilegier, något som tydligt strider mot grundläggande liberala principer om demokrati och meritokrati.
Liberalerna har länge haft en ambivalent inställning till monarkin.
Liberalerna har länge haft en ambivalent inställning till monarkin. Trots att många inom partiet, särskilt ungdomsförbundet LUF har förespråkat en republik, har partiet som helhet undvikit att ta en tydlig ställning. Björklunds nya roll vid hovet förstärker denna motsägelse och sänder en signal om att lojalitet mot traditioner och institutioner väger tyngre än liberala ideal.
En symbol för hur lätt liberala principer kan överges
Det är förståeligt att individer söker nya utmaningar efter en lång politisk karriär. Men när dessa nya roller innebär att man aktivt arbetar för att bevara en odemokratisk institution, måste man ifrågasätta om personen fortfarande representerar de värderingar de en gång stod för.
Jan Björklunds utnämning till riksmarskalk är mer än bara en personlig karriärförändring, det är en symbol för hur lätt liberala principer kan överges för status och tradition.
För dem som fortfarande tror på ett Sverige där alla medborgare är lika inför lagen och där makt inte ärvs utan förtjänas, är detta en påminnelse om att kampen för en verklig demokrati fortfarande pågår.
Artikeln är skriven av
Ludwig Norman
Ordförande, Unga republikaner

















