Fritidskort för barn – och civilsamhället i regeringsförklaringen

– Ja, vad kul att du noterade det. Han är en gammal mentor till mig och jag ville fånga upp att politik är viktigt, men vi har också respekten för att mycket sker i samhället – gott och dåligt – som inte har med politik att göra, säger Ulf Kristersson till Altinget.

Hans L. Zetterberg (1927-2014) var sociolog och chefredaktör (SVD). Citatet i ingressen är en anspelning på hans tes om att samhället har olika sfärer med en egen inre logik.

Hur kommer detta att märkas rent konkret i den här regeringens politik?

– Det kommer nog att märkas på flera sätt. Till exempel, när vi talar om psykisk ohälsa så berättade jag om vad politiken kan göra, men jag vill också understryka att det är så mycket som vi kan göra för varandra som politiken aldrig kan fatta beslut om.

…men där ni kanske kan underlätta för civilsamhället? I så fall undrar jag på vilket sätt?

– Jag hade ett förslag – som inte finns med i avtalet ska sägas – men vi kanske kan komma dit någon gång: Om staten kunde dubblera eller tredubbla varje krona som civilsamhället ger till stödlinjer, så kan staten bidra till att man kan dygnetrunt-bemanna sådant som bara människor av kött och blod kan göra för varandra, och det är ett gott exempel.

Nyhet: fritidskort för unga

Här hade Altinget velat fråga om idrotten, eftersom såväl Moderaterna, Liberalerna som Socialdemokraterna lovade 250 miljoner i satsningar på idrott i utsatta områden. Men mer hinns inte, så frågan går i stället till socialminister Jakob Forssmed (KD), som även kommer att ansvara för civilsamhälle, inklusive idrott och trossamfund.

– Vi får återkomma till de exakta budgetprioriteringarna, men jag kan säga att den här regeringen kommer att införa ett fritidskort, som går till alla barn för att stötta dem så att de kan vara med i fritidsverksamhet och idrott, säger Jakob Forssmed till Altinget.

Finns det någon summa klar för detta?

– Vi återkommer till de exakta summorna, men det är den här regeringens ambition att införa detta för att värna barn och ungdomars möjligheter att delta i fritids- och idrottsverksamhet.

Parisa Liljestrand (M) blir kulturminister. En av de frågor som nämndes i Tidöavtalet är att det ska inrättas en kulturkanon. Vad kan den åstadkomma?

– Tack och lov är det experter och inte vi politiker som ska ta fram den. Jag tror att det kan fylla en funktion. Som lärare vet jag att det finns ett antal författare och verk som återkommer i svenskundervisningen. Jag tror att en kulturkanon kan hjälpa barn och ungdomar att få en förståelse för vår historia och vår samtid, säger hon till Altinget.

En kulturkanon är knappast budgetpåverkande. Finns det någon satsning på gång som till exempel skulle göra kulturen mer tillgänglig för allmänheten?

– Det kommer att vara min ambition som minister att kulturen ska vara mer tillgänglig. Det är ett demokrativärde och det kommer att vara en hög prioritet för mig.

I regeringsförklaringen nämnde statsministern ett högkostnadsskydd mot elkostnader för företag och hushåll. Kommer ni se till att detta också når civilsamhället? Idrotten, amatörteatrar, kulturinstitutioner, kyrkor och andra larmar om elräkningar som skjuter i höjden och hotar deras verksamheter.

– Det är en sektor som redan under pandemin drabbades av utmaningar och det blir inte lättare nu. Så vi behöver titta på möjligheterna att stärka upp hela kultursektorn så att den kan fortsätta att blomstra.

Men det finns ingenting klart?

– Nej ingenting är klart.