Definitionen av terroristbrott alldeles för oklar

I förra veckan kom ett lagrådsyttrande om det nya brottet deltagande i terroristorganisation. Det var vissa som blev förvånade över Lagrådets kritik mot förslaget, men för oss som bevakat frågan under lång tid var det inga nyheter. Journalister riskerar att straffas och den luddiga definitionen av vad som ska anses vara en terroristorganisation riskerar att i sig bli ett hot mot vår demokrati.

Samröre redan brottsligt

Redan i dag är samröre med terroristorganisation brottsligt. Det är en lagstiftning som, precis som deltagande i terroristorganisation, kriminaliserar handlingar som normalt inte associeras med brott. Det handlar till exempel om att köra en bil eller låna ut en lokal. Journalistförbundet har kritiserat lagstiftningen eftersom journalister som wallraffar, det vill säga bevakar en terroristorganisation genom att utge sig för att vara någon annan, riskerar att dömas för brott. Den tidigare regeringen avfärdade först kritiken, men till slut fick en utredning i uppdrag att se över om det gick att lösa problemet.

Lösningen som lades fram tillsammans med förslaget om att kriminalisera deltagande i terroristorganisation går ut på att det införs ett försvarlighetsrekvisit. Det innebär att en journalist som wallraffar ska kunna undgå ansvar för såväl samröre med, som deltagande i, terroristorganisation. Regeringen var dock tydlig med att inte alla handlingar som en journalist utför kan anses försvarliga.

I regeringens förslag står det: ”Däremot innebär inte bestämmelsen att det är möjligt att till exempel använda vapen, misshandla någon eller framföra olaga hot och hävda att detta är nödvändigt för att bedriva wallraffande journalistik eller granskning av organisationen.” Det är självklart att journalister till exempel inte ska misshandla någon. Lagrådet menar dock att det behöver förtydligas vad som ska anses försvarligt och Journalistförbundet håller med, för som det står i Lagrådets yttrande: ”Risken för att en journalist som har verkat genom wallraffande i en terroristorganisation i efterhand ställs till ansvar i enlighet med föreslagna 4 a § kan komma att inverka menligt på yttrande- och tryckfriheten.”

Det är av stor vikt att grov brottslighet lagförs

Otydligheter

En annan kritik från Lagrådet som var föga överraskande var den om att det är otydligt vad som ska anses utgöra en terroristorganisation. Journalistförbundet har konsekvent, tillsammans med andra remissinstanser, varnat för att definitionen av vad som utgör ett terroristbrott är oklar och att lagstiftningen därför lätt kan komma att missbrukas, vilket även riskerar att påverka journalister negativt. Lagrådet menar att så som terroristorganisation definieras i förslaget så riskerar det att få träff även på frihets- och demokratirörelser. Som exempel nämns att ANC i Sydafrika antagligen skulle ha träffats av definitionen av terroristbrott. Eftersom regeringen med förslaget vill kriminalisera all journalistik som bedrivs ”inom ramen för en terroristorganisation och som är en integrerad del av denna” kommer även journalister som arbetar för frihets- och demokratirörelser att kunna straffas för det nya deltagandebrottet. Lagrådet ifrågasätter om detta verkligen är avsikten.

Det är av stor vikt att grov brottslighet lagförs, inte minst när det handlar om olika former av terrorhandlingar. Terrorns syfte är inte sällan att begränsa våra demokratiska rättigheter och att sprida osäkerhet och rädsla. Samtidigt som det är viktigt att komma till rätta med kriminaliteten ser Journalistförbundet en fara i att gå för långt i att ändra lagar på ett sätt som indirekt minskar handlingsfriheten för alla individer i vårt samhälle. Detta kan i förlängningen leda till just det som brukar betecknas som syftet med terrorismen, det vill säga att begränsa demokratin.