Almega utbildning: Slå inte undan benen för välfungerande skolor

Marie Pilfalk
Ordförande Almega utbildning och grundare Broholmskolan
Andreas Mörck
Förbundsdirektör Almega utbildning
Valfriheten är viktig för landets föräldrar. Färre än hälften vill införa vinstförbud i skolan om det innebär att skolor tvingas stänga. De med barn i friskolor är dessutom betydligt mer nöjda med skolans kvalitet. Detta visar en undersökning som Demoskop genomfört på uppdrag av Almega utbildning.
Vinstförbud är fel prioritering
Om politiker på allvar vill förbättra kvaliteten i svensk skola finns det gott om områden att prioritera. Nära 20 000 elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet och de som inte har svenska som modersmål halkar efter. Vi har en växande språkklyfta som riskerar leda till ett dramatiskt ökande utanförskap.
I stället för att adressera skolans verkliga utmaningar handlar debatten om ägarformer, friskolor och vinst. Det är en ideologisk dimridå som numer även anammas av partier med en lång tradition av att stå upp för valfrihet.
Vinstutredningen föreslår att begränsa möjligheten till utdelning för skolor som drivs i aktiebolagsform; den vanligaste driftsformen med nära en kvarts miljon elever. Vi delar bilden att utdelning förutsätter en skola av god kvalitet, men utredningen föreslår ett indirekt vinstförbud för alla genom ett ”värdeöverföringsförbud” för skolor som tar emot statsbidrag, vilket idag utgör en betydande del av en skolas finansiering.
Hellre högre kvalitetskrav
Politiker vet att de flesta väljare är negativa till att friskolor ska få göra vinst. Frågan blir dock mer intressant när väljarna får följdfrågor om vinstförbudets konsekvenser för valfrihet och mångfald.
Undersökningen från Demoskop visar att en majoritet av föräldrarna, 71 procent, bedömer att vinstförbud för friskolor skulle leda till färre skolor. Svaren visar att det finns förståelse för de ekonomiska förutsättningar som krävs för att bibehålla dagens utbud av skolor.
I stället för att adressera skolans verkliga utmaningar handlar debatten om ägarformer, friskolor och vinst.
Om föräldrarna själva får välja prioriterar en överväldigande majoritet valfrihet framför vinstförbud. 58 procent tycker att högre kvalitetskrav för att få dela ut vinst är bättre än ett vinstförbud. 40 procent av föräldrarna, oavsett vilken skola de har sina barn i, ser hellre bibehållet utbud av skolor än ett vinstförbud. Det är en siffra som är långt högre än andelen föräldrar med barn i en friskola.
Endast 13 procent av föräldrarna tycker att vinstuttag för friskolor är den viktigaste åtgärden för att förbättra skolans kvalitet. Istället efterfrågas mer ordning och reda i klassrummen, större resurser till skolan och tidigt stöd till elever med svårigheter.
En politisk strid om friskolornas framtid
Snart går barn till en miljon föräldrar i fristående förskolor och skolor; ett resultat av att friskolor levererar kvalitet över tid och lever upp till högt ställda förväntningar. Demoskops undersökning bekräftar det. 43 procent av friskoleföräldrarna är mycket nöjda med kvaliteten i sina barns skola, jämfört med 29 procent för de med barn i kommunala skolor.
För oss som följer landets friskolor på nära håll kommer inte siffrorna som någon överraskning. Tidigare rapporter och enkäter ger samma bild, de flesta är nöjda med sina barns skola och föräldrar till barn i friskolor är mest nöjda.
Samtidigt som valfriheten och mångfalden av skolor är uppskattad pågår en politisk strid om friskolornas framtid. Flera av förslagen i de utredningar som presenterats skulle slå undan benen även på välfungerande verksamheter om de blev verklighet. Det är ett högt politiskt spel.
Varje ansvarsfull politiker bör gå varsamt fram med reformer som slår sönder välfungerande och uppskattade skolor, och på sikt urholkar den valfrihet och mångfald som landets föräldrar vill bevara.
















