Underlätta för bostadsrättsföreningar att stoppa kriminella

Marie Öhrström och Johan Kleveland
Chefsjurist respektive förbundsjurist Fastighetsägarna Sverige
Moderaterna och Liberalerna öppnar upp för att göra det lättare att vräka kriminella från bostadsrätter. Det är positivt men det räcker inte. Bostadsrättsföreningar behöver även få bättre möjligheter att agera proaktivt mot brott, störningar och otrygghet i sina fastigheter.
Bostadsrättsföreningar får lösa svåra trygghetsfrågor
År 2024 trädde nya lagar i kraft som ger hyresvärdar effektivare verktyg för att öka tryggheten. År 2019 skärptes reglerna om otillåten andrahandsuthyrning av hyresrätter. Men när reglerna ändrades för hyresrätter fortsatt samma regler som tidigare att gälla för bostadsrätter. Det innebär att en bostadsrättsförening har begränsade möjligheter att agera, trots att varken otillåten andrahandsuthyrning, störningar eller grova brott är problem som bara finns i hyresrätter.
De som sitter i styrelsen i en bostadsrättsförening är boende som på sin fritid sköter husen. Trots det måste de många gånger lösa komplexa trygghetsfrågor i den fastighet där de själva bor. När verktygen saknas är det lätt att känna sig maktlös.
Det är inte rimligt. Vi föreslår därför ett antal lagskärpningar som ger bostadsrättsföreningar möjligheter att motverka och agera mot brottslighet, störningar och otillåten andrahandsuthyrning.
Bostadsrättsföreningar måste få större möjlighet att neka medlemskap på grund av allvarlig brottslighet som skapar otrygghet för övriga boende. I dag får medlemskap i praktiken bara nekas om köparen inte bedöms kunna betala avgiften eller saknar avsikt att bo i lägenheten permanent. Det är inte tillräckligt.
Skydda de boende från gängen
Det måste också bli lättare att förverka bostadsrätten och säga upp medlemmar som begår allvarliga brott eller orsakar störningar. Den som bor i bostadsrätt ska inte behöva leva med hot, våld eller otrygghet från en granne som gång på gång bryter mot både regler och stör. Detta är också ett sätt att skydda övriga boende från gängkriminalitet och eventuella hämndattacker i form av sprängningar eller skjutningar.
Den som bor i bostadsrätt ska inte behöva leva med hot, våld eller otrygghet från en granne som gång på gång bryter mot både regler och stör.
Det förekommer att bostadsrätter som hyrs ut utan tillstånd används som brottsverktyg för människohandel, prostitution eller madrassboenden. Det skapar otrygghet för grannarna och minskar den sociala kontrollen som är så viktig för ett tryggt boende. Det behövs tuffare lagstiftning som ger föreningarna möjlighet att agera effektivt och minska otillåten andrahandsuthyrning av bostadsrätter.
Att det inte krävs tillstånd från föreningen för att ha inneboende är rimligt. Men det är inte ovanligt att antalet inneboende överstiger vad lägenheten är anpassad för. När en bostad används som hotell, madrassboende eller som en extra inkomstkälla, påverkas alla runtomkring. Därför bör det vara obligatoriskt för bostadsrättsinnehavaren att, vid fråga från styrelsen, informera om det finns inneboende och hur många.
Alla har rätt till trygghet
I dag tar uppsägningsprocesser i domstol alltför lång tid även när det handlar om allvarliga störningar, hot eller brott i bostadsrättsföreningar. Under den tiden tvingas både styrelseledamöter och grannar leva i otrygghet. I vissa fall utsätts de för hot och trakasserier.
Utöver kortare handläggningstider behövs också en översyn av beviskraven. I dag är de så höga att många fall aldrig når prövning. Resultatet blir att den som stör får bo kvar medan de som drabbas blir tvungna att flytta.
De som bor i bostadsrätt och föreningarnas styrelser har rätt att känna sig trygga. Det handlar inte om att bostadsrättsförening ska ersätta polisen utan om att ge möjlighet att agera innan problemen växer sig större. Alla har rätt till trygghet där man bor.
Nämnda personer
Insikt
- Tidöpartierna uteblev från valutfrågning om förnybar energi
- Håkan Juholt försvarar ersättningarna från riksdagen: ”Direkt dum debatt”
- Ex-ledamöter får 30 miljoner kronor om året
- DO och RFSL: Nya regler för säkerhetsprövningar kan diskriminera hbtqi-personer
- Attacken mot Canvas visar hur sårbar utbildningssektorn har blivit













