Debatt

Sveriges ingenjörer: Ministern måste sluta ignorera frågan

DEBATT. För att vi ska klara den internationella konkurrensen behöver skolan och dess ekonomi förbättras. Alltför många ministrar har ignorerat den här frågan och nästa måste börja våga tala om pengar per student, skriver Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer.

Foto: Sveriges Ingenjörer
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Ulrika Lindstrand
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
 
Sverige är ett litet land, som är starkt beroende av internationell handel byggd på tekniska landvinningar. I en hårdnande internationell konkurrens, där tekniken griper in i allt fler aspekter av våra liv, ställs större krav på kreativitet, ledarskap och teknisk kompetens. De som ska stå för detta, ingenjörerna, skolas genom landets utbildningssystem, som sedan länge lider av en oroande resursbrist.

Lyft blicken och handla snabbt

Situationen efter riksdagsvalet är allt annat än lätt men vi hoppas att politikerna kan lyfta blicken och fokusera på att Sverige får en handlingskraftig och stabil regering som har fokus på de viktiga frågor politiken behöver lösa. Ett sådant är skola och högre utbildning.

När det gäller kunskapsutvecklingen inom teknik, stavas i dag politisk handlingskraft ”fler platser på ingenjörsutbildningarna”. Men medan allt fokus ligger på antalet nybörjare, sker en successiv anpassning av utbildningarna till minskade resurser – utan att något enskilt år nå ovanför den politiska uppmärksamhetströskeln.

42 procent mer behövs

Relativt lärosätenas faktiska kostnader har ersättningen per student minskat under lång tid, samtidigt som omfattningen av andra uppgifter än utbildning och forskning har ökat. Rapporten Systemfel i kunskapsfabriken (SULF 2018) visar att utbildningarna inom naturvetenskap, teknik och farmaci skulle behöva resursförstärkningar idag motsvarande hisnande 42 procent per student för att ligga på motsvarande nivå som utbildningarna gjorde 1994/1995.

Konsekvenserna av denna utveckling är att kostnadstunga laborationer och lärarintensiva moment har rationaliserats bort. Därtill har fristående kurser och kurser för yrkesverksamma fått stryka på foten när lärosätena försökt parera resursbortfallet genom att koncentrera sina medel till grundutbildningen.

Utredningen bör styra mot höga ambitioner

Det är inte första gången detta ämne lyfts. Ändå har utvecklingen ignorerats av en succession av ansvariga ministrar.

Nyfikenheten på teknik och naturvetenskap grundläggs ofta tidigt i en ung människas liv. Det är därför viktigt att även att grund- och gymnasieskola håller toppklass. Men oavsett hur väl rustade de blivande studenterna är, faller de på målsnöret om resurserna till den högre utbildningen urholkas och kvaliteten försämras.

Regeringen har tillsatt en styr- och resurstilldelningsutredning som ska lämna sitt slutbetänkande i december i år. Det är positivt. Men oavsett hur systemet i sig kommer att se ut, måste de resurser det fördelar styra mot en kvalitet som svarar mot Sveriges högt ställda ambitioner på de tekniska och naturvetenskapliga områdena.

Det är inte första gången detta ämne lyfts. Ändå har utvecklingen ignorerats av en succession av ansvariga ministrar.

Det handlar om pengar

Vi kan redan höra invändningen: ”Allt handlar inte om pengar”. Visst är det så. Det pedagogiska upplägget, formerna för kunskapskontroll, återkopplingen till studenterna och goda förkunskaper – allt detta är exempel på områden som ständigt måste stå i centrum. Men det betyder inte att det aldrig handlar om pengar. Nu gör det faktiskt det.

Vår uppmaning till den minister som får högre utbildning på sitt bord är enkel: våga tala kronor per student.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00