SSU: Ökad jämlikhet i sjukvården är en ödesfråga

Av: Philip Botström, förbundsordförande SSU

Svensk sjukvård står inför stora utmaningar. Hur bra vård du får när du blir sjuk ska inte avgöras av var du bor eller hur mycket pengar du har. Tyvärr är det inte verklighet för allt för många i Sverige. Sjukvården blir allt mer ojämlik och principen om att vår generella välfärd ska styras av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov, blir allt mer avlägsen. Socialdemokraterna måste adressera och ge svar på hur de långsiktiga utmaningarna i sjukvården ska lösas.

"Makedonien har bättre väntetider än Sverige"

Tillgängligheten till svensk sjukvård har försämrats under lång tid. Idag är väntetiderna rekordhöga. Enligt Euro Health Consumer Index (EHCI) rapport från 2016 ligger Sverige i botten bland europeiska länder vad gäller väntetider och tillgång till vård. Till och med Makedonien har bättre väntetider än Sverige. Och endast 84% av befolkningen anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver. Det duger inte för välfärdslandet Sverige. I Sverige ska endast det bästa vara gott nog.

Kluvet Sverige

Den geografiska klyvningen av Sverige avspeglas i väntetiderna till vården. Östergötland, Halland, Kronoberg och Stockholm (dock har Stockholms län sämre tillgänglighet i vissa andra avseenden) har de kortaste väntetiderna, medan Västerbotten, Dalarna, Jämtland och Västernorrland har de längsta väntetiderna. Det är tydligt att län i norra Sverige med större avstånd och en äldre befolkning har sämre tillgänglighet till vård än län i mellersta och södra Sverige med högre befolkningstillväxt och befolkningstäthet. Ojämlikheten avspeglas också i de stora hälsoklyftor som skapas mellan de med hög och låg utbildningsnivå. Exempelvis kan högutbildade kvinnor och män nu räkna med nästan sex år längre medellivslängd än lågutbildade kvinnor och män.

Ohållbar ekvation

Debatten om svensk sjukvård är idag alltför förenklad. Att väntetiderna skiljer sig åt så mycket geografiskt och att hälsoklyftorna ökar beror inte huvudsakligen på den politiska färgen på styren i de enskilda landstingen, utan på strukturella problem. Det handlar dels om en hög urbaniseringstakt och en demografisk utveckling med färre i arbetsför ålder och fler äldre. I takt med att vården utvecklas ökar också kostnaderna. I många regioner blir ekvationen av minskad befolkning och ökade kostnader för sjukvården ohållbar. Sjukvården lider av systemfel som inte kan trollas bort i en handvändning. Svensk sjukvård behöver mer av politiskt långsiktiga lösningar och mindre av Annie Lööfs one-liners.

Nödvändig regionreform uteblev

Regeringen har skjutit till rekordmycket pengar till välfärden. Dels med de 10 permanenta välfärdsmiljarderna och 5 miljarder som aviserades nyligen. Det är välbehövliga resurser och står i kontrast mot M och SD:s miljardskattesänkningar, men det löser alltjämt inte de strukturella utmaningarna. Regeringen behöver göra mer, även om det parlamentariska läget försvårar. Regeringen tog initiativ till blocköverskridande samtal om storregioner, vilket är helt nödvändigt för att säkra välfärdens långsiktiga finansiering. Men alliansen ville inte komma överens och bröt förhandlingarna. Det var oansvarigt. Men det kan inte stoppa Socialdemokraterna från att fortsätta ta initiativ för jämlikhetsreformer för sjukvården.

Stärk den statliga styrningen

SSU vill att förhandlingarna om storregioner återupptas genast. Vi vill också att man inom ramen för de förhandlingarna ser över hur finansieringen av sjukvården kan styras efter behov och hur den statliga styrningen kan stärkas. Kommissionen för jämlik hälsas slutbetänkande kan också användas som utgångspunkt för en jämlikare hälsovård. Att vården funkar för alla, oavsett vem man är, var man bor eller hur mycket pengar man har är ett nationellt ansvar. Nu måste Socialdemokraterna axla det ansvaret!