Skolverkets gd: Vi har alla ett ansvar

REPLIK. Vi ska göra vår del med att informera och ge stöd utifrån de svårigheter skolan nu har att hantera. Därtill kommer ett ansvar hos varje skolhuvudman och rektor, skriver Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket.

Peter Fredriksson
Generaldirektör, Skolverket

Altinget publicerade den 5 maj en debattartikel av Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet. Jaara Åstrand skriver där att Skolverket måste ta fram riktlinjer för att hjälpa lärarna under coronakrisen.

Jag kan förstå behovet av riktlinjer och stöd i en situation som ställer förskolan och skolan inför helt nya utmaningar. Vi på Skolverket ska göra vår del med att informera om förordningar och rekommendationer och ge stöd utifrån de problem och svårigheter skolan nu har att hantera. Därtill kommer ett ansvar hos varje skolhuvudman och rektor.

Olika kapacitet

Jag vill verkligen betona vikten av att man på huvudmannanivå och skolnivå gör återkommande uppföljningar för att se hur verksamheten och undervisningen fungerar. Vi vet att variationen är stor i vanliga fall. Huvudmän har olika förutsättningar och kapacitet, skolor har olika elevgrupper och behov.

Problemen ser olika ut, så också lösningarna. Det gäller i vanliga fall och det gäller även i dag när vi i skolan ska hantera konsekvenserna av coronaviruset. Det är därför inte helt lätt att ta fram riktlinjer som alla skolor förväntas följa.

Lärare vet bäst

Bäst blir det förmodligen om skolchef, rektor och lärare tillsammans diskuterar de problem som finns och gemensamt kommer överens om hur problemen ska lösas. Samverkan och samsyn i styrkedjan är alltid en framgångsfaktor i skolan. I dag när planer, rutiner och beprövade metoder får läggas åt sidan är det viktigare än någonsin.

Lika viktigt är att lita på den kunskap, den erfarenhet och det professionella omdöme som finns i organisationen, inte minst hos många lärare. Legitimerade och erfarna lärare vet bäst hur undervisning ska bedrivas. Den insikten bör vi hålla i minnet också när undervisning inte kan bedrivas som vanligt.

Omfattande stödmaterial

Skolverket har på rekordsnabb tid tagit fram ett omfattande stödmaterial för hur skolor kan organisera undervisningen på distans. Dessutom har vi tagit fram stöd till lärare när det gäller digitala arbetssätt och verktyg.

På skolverket.se hittar man information, poddar, filmer och intervjuer med lärare och rektorer. Tillsammans med andra har vi också byggt en helt ny kanal, skolahemma.se, som helt är ägnat åt att stödja distansundervisningen.

När det gäller smittskyddsfrågorna har vi delat Folkhälsomyndighetens stödmaterial för att minska smittspridning i skola och förskola.

Inte riktlinjer

Vi hade säkert kunnat göra både mer och bättre. Men vår vilja har sedan dag ett varit att ge skolan och lärare det stöd de kan behöva.

Nu har vi ett uppdrag från regeringen som vi presenterar den här veckan. Det handlar om att ge konkreta förslag inom ett antal områden där frågorna är många, men svaren långt ifrån givna. Det är inte att se som riktlinjer, det som Lärarförbundets ordförande efterfrågar. Det är att se som ytterligare stöd till dem som ansvarar för och arbetar i förskolan och skolan.

Skolans handlingskraft

Skolverkets förhoppning är att vårt nuvarande och tidigare arbete ska bidra till det som varit så tydligt de senaste veckorna, nämligen svensk förskolas och skolas ansvarstagande, handlingskraft och kreativitet i ett läge där allt vänts upp och ner.

Forrige artikel L: Hårdare straff om coronakrisen används för att begå brott L: Hårdare straff om coronakrisen används för att begå brott Næste artikel Dousa: Dousa: "Regeringen borde slå ett slag för det svenska snuset"
Rysk media skildrar Sverige mest negativt

Rysk media skildrar Sverige mest negativt

UTRIKES. Rysk media skildrar de nordiska länderna olika. Ryska nyhetsorganisationen Sputnik skildrar Sverige – i jämförelse med grannländerna Finland, Danmark och Norge – betydligt mer negativt. 

Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

FÖRSLAG. Ledamöter som inte närvarar i riksdagen tillräckligt ofta ska tvingas betala tillbaka arvode föreslår en parlamentarisk kommitté.

– Det är förstås helt orimligt och oacceptabelt att strunta i riksdagsarbetet och ändå fortsätta uppbära riksdagsarvode, säger talman Andreas Norlén till Altinget.