Lärarförbundet: Sätt gränser för lärares arbetsbörda under krisen

DEBATT. Den övermäktiga arbetsbelastningen för lärarna under coronakrisen kommer att bli ohållbar om pandemin blir långvarig. Skolverket måste ta fram riktlinjer för att hjälpa lärarna, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet. 

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet

Beslutet att hålla skolorna öppna under coronakrisen vittnar om hur samhällsviktiga skolor och förskolor är. Lärare får nu kämpa med en ökad arbetsbörda när många kollegor är frånvarande för att de är sjuka, tillhör en riskgrupp eller har lättare symptom och måste hålla sig hemma.

Även många elever är förstås frånvarande av samma skäl. För lärarna leder även detta till ökat arbete i form av hemuppgifter och distansstöd. På vissa skolor förväntas lärare dessutom bedriva fjärrundervisning parallellt med den vanliga undervisningen.

Tvingas hoppa in

Men det stannar inte där. Kringstödet i skolorna har gått ner under krisen. Städning, vaktmästeri, matbespisning, teknisk och administrativ service lider också av hög personalfrånvaro. Inte sällan tvingas lärare hoppa in och fylla de luckor som uppstår. Även fast arbetsuppgifterna ligger långt ifrån lärares ansvarsområden.

Ohållbart

Situationen de senaste två månaderna har varit extrem med väldigt många arbetstimmar. Blir coronakrisen långvarig är detta knappast hållbart. Frågan är: Inser regeringen och skolans huvudmän det?

Frågan ställs på sin spets genom den förordning som regeringen fattade beslut om nyligen. Förordningen slår fast att elever som i vanliga fall hade gått till skolan i stället ska kunna få fjärr- eller distansundervisning, samt att lärare som i vanliga fall inte skulle stannat hemma från arbetet ges möjlighet att bedriva undervisning hemifrån.

Uppenbar risk

Det positiva är att Lärarförbundet därmed fått igenom kravet på att lärare i riskgrupper ska få undervisa hemifrån. Det negativa är den uppenbara risken för att distansundervisning läggs ovanpå lärares tjänstgöring utan att något motsvarande tas bort.

Stöd från Skolverket

Samtidigt lovar utbildningsminister Anna Ekström (S) att hon tagit till sig varningssignalerna om en alltför tung arbetsbelastning. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att stödja skolhuvudmännen att organisera skolverksamheten så att arbetssituationen blir mer rimlig.

Det är välkommet. Lärarförbundet menar att det Skolverket behöver göra är att peka ut uppgifter som normalt åligger skolor och lärare, men som inte ska behöva prioriteras i nuläget – till exempel utvecklingssamtal och den garanterade undervisningstiden.

Anpassade riktlinjer

Det lärande som då kan gå förlorat får hämtas hem i ett längre tidsperspektiv och med stor hänsyn till lärarkårens arbetsbelastning. Efter krisen kommer det att behövas satsningar på skolan för att elever och lärare ska kunna få de bästa möjligheterna att arbeta i kapp.

Skolverket behöver också, i dialog med Folkhälsomyndigheten, ta fram tillämpbara riktlinjer för hur förskolor, fritidshem och skolor ska hantera smittskyddskraven. Riktlinjerna behöver vara anpassade för arbete med barn och elever i en lärandemiljö – inte utgå från teoretiska önskescenarier.

Sans och balans

Om lärares arbetsbelastning inte kan hållas på en rimlig nivå, så riskerar det att leda till arbetsrelaterade sjukskrivningar. Det vore minst sagt märkligt om Sverige i ett senare skede tvingas till skolstängningar, inte av smittskyddsskäl, utan på grund av brist på undervisande personal. 

Vi lärare är beredda att arbeta hårt för att verksamheten ska fungera även under krisen, men det är helt avgörande med sans och balans i de krav som ställs i den här extrema situationen.

Forrige artikel Luf: Utredningens förslag kan få förödande konsekvenser Luf: Utredningens förslag kan få förödande konsekvenser Næste artikel Muf Norrmalm: Pandemin får inte innebära slutet för jämlik utbildning Muf Norrmalm: Pandemin får inte innebära slutet för jämlik utbildning