Debatt

Riskskatten – gör om och gör rätt

Vårt budskap är glasklart. Om regeringen vill driva förslaget om en riskskatt för banker och andra kreditinstitut vidare måste man först se till att skapa en undantagslösning för Kommuninvest. Att hålla fast vid förslaget i ursprunglig form måste vara uteslutet, skriver styrelsen i Kommuninvest ekonomisk förening.

”Om regeringen litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen hänvisar till som motiv för skatten.”
”Om regeringen litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen hänvisar till som motiv för skatten.” Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Styrelsen i Kommuninvest ekonomisk förening (ordinarie ledamöter):
Lilly Bäcklund (S)
Lycksele kommun
Britta Flinkfeldt (S)
Arjeplogs kommun
Linda Frohm (M)
Kalix kommun
Göran Färm (S)
Norrköpings kommun
Mohamad Hassan (L)
Uppsala kommun
Ewa-May Karlsson (C)
Region Västerbotten
Fredrik Larsson (M)
Region Värmland
Maria Liljedahl (SD)
Köpings kommun
Örjan Mossberg (V)
Växjö kommun
Niclas Nilsson (SD)
Kristianstads kommun
Ulf Olsson (S)
Borås Stad
Jonas Ransgård (M)
Göteborgs Stad
Bo Rudolfsson (KD)
Laxå kommun
Pierre Sjöström (S)
Staffanstorps kommun
Anna-Britta Åkerlind (C)
Örnsköldsviks kommun

Regeringen är nu inne i en period av viktiga beslut om hur höstbudgeten ska utformas. Därmed är det dags att välja väg när det gäller förslaget om en så kallad riskskatt för banker och andra kreditinstitut.

Förslaget presenterades i en uppdaterad version 24 maj. Den snabbremitterades till 18 juni. Slutsatsen i vårt remissvar, som vi gjorde tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR), var tydligt: förslaget är oacceptabelt. Det avgörande problemet är att förslaget, genom en fullskalig beskattning av det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest, skulle slå direkt även mot välfärdens investeringar.

En hisnande kostnadsökning

Kommuninvest, som ägs och garanteras av 292 kommuner och regioner, verkar för att utan vinstsyfte förse välfärden med billiga och stabila lån. Driftskostnaden ligger på cirka 260 miljoner kronor per år. Skatten skulle uppgå till cirka 280 miljoner kronor för 2022 och cirka 330 miljoner kronor från 2023 och framåt. Det rör sig alltså om en hisnande kostnadsökning på närmare 130 procent.

Bortom ekonomin är det högst problematiskt att förslaget nedprioriterar kommunal samverkan.

Eftersom Kommuninvest drivs utan vinstsyfte skulle detta leda till betydande räntehöjningar för kommuner och regioner. Det skulle i sin tur ge en fördyring av de för närvarande mycket omfattande investeringarna i välfärden: förskolor, skolor, äldreboenden, sjukhus, etcetera.

Som en konsekvens skulle ett antal större kommuner och regioner nog se sig nödgade att flytta viss upplåning från Kommuninvest till i första hand egna marknadsprogram. Detta skulle försvaga storskalighetsfördelarna för Kommuninvest och därigenom ge ytterligare höjningar av räntorna. Hårdast skulle skatten drabba de små och medelstora kommunerna. De har, i regel, varken några egna marknadsprogram eller någon chans att låna till rimliga villkor hos affärsbankerna.

Skapa ett undantag

Bortom ekonomin är det högst problematiskt att förslaget nedprioriterar kommunal samverkan. Regeringen säger en sak, att samverkan är viktigt, men agerar på ett helt annat sätt i praktiken.

Det enda rimliga är att skapa ett undantag för Kommuninvest. Ett sådant är lätt att motivera – med hänsyn både till välfärden och själva syftet med riskskatten. Regeringens syfte är att öka beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Enligt Riksgälden är Kommuninvest inte ett sådant institut. Kommuninvest hör tvärtom till en kategori utpräglade lågriskinstitut som inte bedöms föra med sig sådana risker.

Detta handlar även om förtroende. Om regeringen litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen hänvisar till som motiv för skatten.

En svår budgethöst väntar

Regeringen har, enligt uppgift, haft en svår underhandsdialog med EU-kommissionen om en eller ett par undantagslösningar. Men efter det återstår alltjämt andra alternativ som definitivt kan fungera. Vi har från Kommuninvests sida presenterat konkreta och snabbt genomförbara förslag till lösningar.

Det senaste besked som vi fick från regeringen var att det möjligen, även om det inte finns några garantier, skulle gå att skapa ett undantag. I så fall skulle det krävas ett omtag som tar mer tid. Någon sådan tid, ansåg då regeringen, finns inte. Vi ser alltså att snabba lösningar är realistiska. Men om regeringen ändå helt låser sig vid att det behövs lite mer tid så måste regeringen ta sig den tiden.

Regeringen står, av allt att döma, inför en svår budgethöst. Men i denna fråga borde det vara lätt att snabbt fatta ett givet beslut. Vårt budskap är glasklart. Om regeringen vill driva förslaget vidare måste man först se till att skapa en undantagslösning för Kommuninvest. Att hålla fast vid förslaget i ursprunglig form måste vara uteslutet. Gör och om gör rätt – för välfärdens skull.

Nämnda personer

Lilly Bäcklund

Kommunstyrelsens andre vice ordförande (S) Lycksele kommun, ledamot (S) SKR:s beredning för demokratifrågor

Linda Frohm

Ledamot i partistyrelsen (M)
Gymnasieutbildning

Göran Färm

Ordförande Kommuninvest ekonomisk förening
Journalist (Journalisthögskolan i Stockholm 1971)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget