Riksrevisionens fräna kritik mot statens stöd till studieförbunden – ”brister i alla led”

Brister i alla led. Risk för att statsbidrag går till privat konsumtion. Otillräckliga underlag för utbetalningar i 44 procent av de undersökta arrangemangen. Det är några av de brister som Riksrevisionen har hittat när de granskat kontroll och uppföljning av statsbidrag till studieförbunden.

Foto: Jessica Gow/TT
Anders Gustafsson

Revisionsdirektör Ann-Mari Skorpen har varit projektledare. När hon får frågan om huvudkritiken är att pengar försvinner eller att dokumentationen är otillräcklig, så blir svaret:

– Båda delarna. Kontrollen är inte utformad på ett sätt som gör att man ser riskerna. Vi har gjort en studie av kostnadsersättningarna, och den visar att det finns en risk att pengarna går till fel saker. En stor andel av utbetalningarna saknar underlag, säger hon till Altinget.

Privatkonsumtion

Rapporten presenterades i går. 

Går det att säga hur mycket pengar som försvinner, i reda summor eller i procent av de cirka två miljarder som statsanslagen ligger på?

– Nej, det har vi inte beräknat. Men vi ser en risk för att pengarna går till annat än folkbildning. Studiecirklar får ersättning för sådant som vi bedömer är privatkonsumtion, som livsmedel, kapitalvaror eller drivmedel.

– Det finns också risk för att man subventionerar kommersiell verksamhet, fortsätter hon.

Indirekt verksamhetsstöd

I rapporten nämns ett 20-tal fall där den som ledde studiecirkeln också hade egen ekonomisk verksamhet inom samma område. 

Så jag hoppas det inte blir ett led i en allmän kritik mot folkbildningen som sådan.

Lawen Redar (S)

– Vi ser också en fara i att de statliga bidragen blir ett allmänt verksamhetsstöd, och det har riksdagen sagt att de inte får vara, säger Ann-Mari Skorpen.

Utredning på gång

Avgående utbildningsminister Anna Ekström (S) utsåg i juni Christer Nylander (L) till särskild utredare för att föreslå ändringar när det gäller statens stöd till folkbildningen. Det har funnits röster som menat att det kan ha varit ett sätt att förekomma en väntad kritik från Riksrevisionen.

Altinget bad Socialdemokraternas Lawen Redar kommentera Riksrevisionens rapport. 

Lawen Redar.
Lawen Redar. Foto: Riksdagen

– Det är allvarlig kritik, men vi har inte blundat för problemen och det var därför regeringen tillsatte en statlig utredning om folkbildningen, säger hon, och tillägger:

– Man ska komma ihåg att Riksrevisionens uppgift är att kontrollera så att pengarna används rätt, sedan menar jag att man också måste titta på folkbildningens roll. Men uppföljning och resursanvändning måste vara bättre än så här. Vi har diskuterat detta i utskottet, och jag ser fram emot Christer Nylanders utredning. 

Under en längre tid har vi drivit frågan om att en oberoende myndighet ska ta över utbetalningen och uppföljningen av folkbildningens statsbidrag.

Bo Broman (SD)

Tror du att man behöver göra reformer redan nu, innan hans utredning är klar?

– Jag önskar en saklig reflektion kring hur man främjar bättre ekonomiska förutsättningar och bättre kontrollmekanismer. Folkbildningen i sig är så otroligt viktig, att människor lär sig medlemsdemokrati och sedan kan ta uppdrag i till exempel föreningar och politiska partier.

– Så jag hoppas det inte blir ett led i en allmän kritik mot folkbildningen som sådan. Det finns vissa partier som vill det och jag vänder mig kraftigt emot detta. Men samtidigt så ska det inte gå skattepengar till annat än ändamålet, säger Lawen Redar.

SD:s långvariga kritik 

Sverigedemokraterna har länge varit kritiska till studieförbunden och till den nuvarande ordningen med så kallad självförvaltning, det vill säga att Folkbildningsrådet i praktiken får en myndighetsfunktion. SD ville i sin senaste budgetmotion dra ned på det statliga stödet med 1,175 miljarder kronor.

Bo Broman.
Bo Broman. Foto: Sverigedemokraterna

Bo Broman har varit partiets kulturpolitiske talesperson den senaste mandatperioden.

– Riksrevisionen belyser det som vi Sverigedemokrater har lyft under en lång tid, nämligen att Folkbildningsrådet inte har en tillräcklig uppföljning och kontroll när de fördelar sitt statsbidrag, säger han i en skriftlig kommentar till Altinget.

– Under en längre tid har vi drivit frågan om att en oberoende myndighet ska ta över utbetalningen och uppföljningen av folkbildningens statsbidrag, jag hoppas att fler partier ansluter till det förslaget. Men vi inväntar Christer Nylanders utredning för att se vilka ytterligare åtgärder som krävs.

Tidigare rapporter

Bristerna har påtalats förr. Riksrevisionen gjorde en granskning även 2011, Erik Amnå ledde en utredning som presentade sitt slutbetänkande 2012 och Statskontoret släppte en rapport 2018.

Så hur kan det komma sig att bristerna inte är åtgärdade? Och vem bär ansvaret? Tillbaka till Ann-Mari Skorpen.

– Sedan 1991 har man har valt en självförvaltningsmodell för statsbidrag, där Folkbildningsrådet både handhar förvaltning och kontroll. Tidigare låg det på Skolöverstyrelsen. Nu har regeringen tillsatt en utredning, men under tiden fram till det att den presenterar sitt slutbetänkande 2024, behöver kontrollen och insynen i hur medlen används stärkas, säger hon.

Detta framför de även i rapporten: ”Regeringens utredning ska presenteras i februari 2024, och efterföljande beredning kommer sannolikt att ta ytterligare tid. Riksrevisionen bedömer dock att de brister som konstaterats i granskningen är så pass allvarliga att det är nödvändigt att stärka kontrollerna redan nu.” 

Bra åtgärder

Studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson säger att han tycker att de åtgärder som Riksrevisionen föreslår är bra. (Se faktaruta nedan)

David Samuelsson.
David Samuelsson. Foto: Anna Molander/Studieförbunden

– Vi har fokus på att kvalitetssäkra för att alla pengar ska gå till folkbildning, det är ett berättigat krav. Vi har gjort mycket men är långt ifrån klara. Vi kommer titta närmare på hur vi på bästa sätt kan förvalta deras rekommendationer. Men i grunden är det bra förslag, säger han till Altinget.

Studieförbunden släppte den 4 september rapporten ”Man måste veta vad man letar efter – och hur”, som de skickade till Utbildningsdepartementet och partierna i kulturutskottet. En redogörelse för det åtgärdspaket som de sjösatt mellan 2019 och 2022. 

Hur ska skattebetalarna kunna känna sig säkra på att det statliga stödet till er används korrekt?

– Det är viktigt att varenda krona går till folkbildning. Därför har vi förstärkt kontrollarbetet och det är bra att Riksrevisionen granskar. Samtidigt är det viktigt komma ihåg att Riksrevisionen har granskat hur pengarna strömmar, men inte vilken folkbildningsverksamhet människor har fått. Granskningen innehåller ingenting om kvalitet eller om vilka människor vi når. Det här är en revisionsprodukt, även om det förstås är viktigt i sig, säger han till Altinget.

Nyligen skrev ni en debattartikel om att myndigheter kan lära sig av er om hur registersamkörning kan begränsa fusket. Hur klokt var det att sticka ut hakan i den frågan? 

– Jätteklokt. Jag har inte sett några myndigheter, företag eller civilsamhällesorganisationer som samkör sina register så som vi gör.

Med tanke på slutsatserna i den här rapporten, hur tycker du att det har fungerat för er?

– Den pekar på områden där vi behöver bli bättre. Till exempel risk- och väsentlighetsanalyser, alltså identifiera var de största riskerna finns. Det är klokt. Det finns en läxa för oss att göra, och vi tycker att de har lämnat bra rekommendationer.

Men var finns er självkritik?

– Riksrevisionen har hittat fel och brister som inte vi kan acceptera. Så är det. Samtidigt vill jag att civilsamhällesintresserade funderar över följande. Det här är första gången någonsin som statliga Riksrevisionen granskar en civilsamhällesorganisation som inte har myndighetsutövning. Den måttstock som de använder kommer från Ekonomistyrningsverket och avser myndigheter. Det måste man ändå se.

Ska folk i allmänhet acceptera om pengar läcker eller kontrollen är undermålig?

– Nej, det ska man inte acceptera, säger David Samuelsson.

Tar tid

Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner konstaterar utan omsvep att det här är ”allvarlig kritik” från Riksrevisionen.

Maria Graner.
Maria Graner. Foto: Kerstin Westeson

Varför har det inte blivit bättre, trots tidigare rapporter?

– Det har blivit bättre. Flera effektiva åtgärder har vidtagits, men det återstår arbete. De har tittat på ett antal arrangemang där de konstaterar att de finns brister, och då måste vi erkänna att de åtgärder vi har vidtagit har alltså inte fått full effekt. Förändring tar tid, och när det ”brister i flera led”, så tar det tid för åtgärderna att få effekt i alla led, säger hon till Altinget.

Riksrevisionens rekommendationer

Rekommendationer till regeringen

  • Se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget klargörs och förstärks.
  • Säkerställ att Folkbildningsrådets återrapportering omfattar resultatet av rådets genomförda riskanalyser, avvikelsehantering, kontroller och uppföljning, samt uppgifter om studieförbundens ekonomi för att få bättre insyn i hur statsbidraget används.

Rekommendationer till Folkbildningsrådet

  • Tydliggör villkoren så att studieförbundens utbetalning av statsbidraget baseras på tillräckliga underlag och likvärdiga bedömningar vad gäller gränsdragningar till annan verksamhet.
  • Se till att studieförbundens överenskommelser om kostnadsersättningar till samverkansparter dokumenteras så att objektivitet och insyn kan säkerställas.
  • Utveckla risk- och väsentlighetsanalyserna vid studieförbunden och Folkbildningsrådet så att de tillsammans kan användas på ett systematiskt sätt i kontrollarbetet av studieförbundens folkbildningsverksamhet.
  • Effektivisera kontrollen genom att slå ihop studieförbundens efterkontroller med rådets uppföljning till en samlad efterkontroll. Rådet bör ansvara för genomförandet.
  • Ta fram rutiner som säkerställer att oegentligheter utreds och hanteras på ett enhetligt och oberoende sätt.
  • Säkerställ att rapporteringen till regeringen är fullständig och korrekt och även redovisar problem och risker i hanteringen av statsbidraget.

Källa: Riksrevisionen

Nämnda personer

David Samuelsson

Generalsekreterare Studieförbunden i samverkan, ordförande Civos
Master i public administration (Harvard University) och magisterexamen i datavetenskap (Uppsala uni.)

Maria Graner

Generalsekreterare Folkbildningsrådet
Pol. mag (Uppsala uni. 1999)

Lawen Redar

Riksdagsledamot (S), tredje vice ordförande kulturutskottet, ledamot i partistyrelsen
Jur. kand (Stockholms uni., 2017)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget