Debatt

Regeringen måste rädda fiskbeståndet i Östersjön

Sverige, som ofta framställer sig självt som ett ledande land i miljöfrågor, måste visa ledarskap för att hejda den katastrofala utvecklingen för Östersjöns fiskbestånd, skriver Konrad Stralka och Beatrice Rindevall, BalticWaters2030.

Fiskfångsterna har minskat för kustfiskarna, skriver debattörerna. 
Fiskfångsterna har minskat för kustfiskarna, skriver debattörerna. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Östersjöns fiskbestånd tynar bort. Torsken är nästan försvunnen. Sill och strömming minskar snabbt. De senaste decennierna har vi sett ålen närapå försvinna, samtidigt som lax och gädda är illa ute. Ny forskning visar att det inte finns någon tid att vänta.

Sverige, som ofta framställer sig självt som ett ledande land i miljöfrågor, måste visa ledarskap för att hejda den katastrofala utvecklingen för Östersjöns fiskbestånd. Ansvaret vilar tungt på regeringen. Så varför händer inget?

Larmrapporterna haglar

En oroande utveckling för sill och strömming ledde till att regeringen i december 2020 bad Havs- och vattenmyndigheten (HaV) utreda hur arten kan skyddas, men bara i kustområdet mellan Kalmar och Gävle. Nästan ett och ett halvt år har gått sedan dess, samtidigt som larmrapporter om vikande fiskbestånd och obefintliga fångster för kustfiskare har fortsatt hagla tätt.

Att regeringen handlar omedelbart är avgörande för Östersjöns miljö, men också för det småskaliga kustfisket som regeringen säger sig vilja värna.

Under tiden har Miljömålsberedningens 1600-sidiga utredning Havet och människan föreslagit en mängd viktiga åtgärder, vilket fick regeringen att utlova en havsproposition som sedan aldrig kom. Riksdagen har också reagerat och gett regeringen flera fiskeripolitiska tillkännagivanden, bland annat ett från november 2021 då partierna slog fast att trålgränsen skulle flyttas ut till tolv nautiska mil utanför Sveriges kust. Trots politisk enighet i riksdagen, oroande larmrapporter och gedigna kunskapsunderlag har regeringen valt att avvakta och invänta regeringsuppdraget från 2020 som nyligen levererades av HaV.

Fem akuta åtgärder

Forskare från SLU Aqua har tagit fram kunskapsunderlag till uppdraget där slutsatsen är att åtgärder behöver införas direkt och att:

  1. Fisketrycket måste minska för att uppfylla förvaltningsmålen.
  2. En utflyttad trålgräns kan skydda övervintrande och lekmigrerande strömming.
  3. Storskaligt fiske är den största anledningen till att större strömming minskat.
  4. I dag riskeras delpopulationer av sill och strömming i Östersjön att fiskas ut.
  5. Större områden än kustområdet mellan Kalmar och Gävle behöver täckas för att skydda arten.

Att regeringen handlar omedelbart är avgörande för Östersjöns miljö, men också för det småskaliga kustfisket som regeringen säger sig vilja värna. Forskningen visar att andelen stor strömming kommer att minska ytterligare om fisketrycket fortsätter på dagens nivå. En halvering av fisketrycket i dag skulle enligt SLU Aqua sakta låta den större strömmingen återhämta sig, men återhämtningen skulle inte börja förrän 2026.

Minska fisketrycket

Snabba beslut för kraftigt minskat fiske är därmed avgörande. Stor strömming är viktig för ekosystemet och avgörande för kustfisket, och bristen på större strömming kan leda till matbrist för säl, sjöfåglar och rovfiskar. Dessutom bidrar det till att spiggen ökat kraftigt längs kusten, vilket är ett stort problem då spiggen äter andra arters ägg och larver.

I dag fångas fisken i Östersjön till 95 procent av ett fåtal industritrålare som fiskar för foder. För att skydda sill och strömming förordar HaV minskat fisketryck och utflyttad trålgräns för båtar över 24 meter. Det är i grunden viktiga förslag, men forskarna rekommenderade en utflyttad trålgräns för alla fartyg. HaV borde inte ha urvattnat förslaget om utflyttad trålgräns för att skydda sju berörda båtar. Vi uppmanar regeringen att lyssna på forskningen och direkt flytta ut trålgränsen för alla fartyg längs hela Sveriges kust, samt att fisket inom trålgränsen förbehålls mindre kustnära och småskaliga fiskare.

HaV skriver att Sverige behöver vara överens med Finland och Danmark för att trålgränsen ska kunna flyttas ut, en syn som inte delas av tjänstemän vid EU-kommissionen. Tolkningen bör vara att kravet är att söka samråd, inte att länderna måste vara överens. Om de bilaterala avtalen som Sverige har med andra länder står i vägen behöver och kan dessa omförhandlas redan i dag.

Skydda ekosystemet

Den säkraste åtgärden för att skydda bestånden är ett minskat fisketryck i hela Östersjön, vilket kräver hög aktivitet från regeringen och hörsamhet från våra grannländer. Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg säger att ett framtida kustfiske och en konkurrenskraftig fiskerinäring är viktigt för regeringen, och nu sätts det uttalandet på prov.

Sverige måste införa åtgärder direkt för att skydda såväl ekosystem som kustfiske. Fisket i Östersjön borde baseras på mindre båtar som är lokalt förankrade och utgår och landar i samma hamn. På det sättet kan vi skydda miljön samtidigt som vi skapar lokala arbetstillfällen och ekonomi i glesbygd. Tiden för att rädda Östersjöns fiskbestånd är knapp. Fisketrycket måste minska och åtgärder införas direkt. Hur svarar regeringen?


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00