Debatt

Liberala kvinnor: Jämställdhet börjar inifrån partierna

DEBATT. Jämställdhetsarbetet i politiken måste ske bortom varvade listor och kvotering. Det är den interna kulturen som partierna måste arbeta med, skriver Gulan Avci, Liberala kvinnor. 

<span>Vittnesmålen i #metoo gör nog ingen förvånad över att färre kvinnor engagerar sig politiskt, skriver Gulan Avci.<br></span>
Vittnesmålen i #metoo gör nog ingen förvånad över att färre kvinnor engagerar sig politiskt, skriver Gulan Avci.
Foto: Liberala kvinnor
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Gulan Avci 
Ordförande Liberala kvinnor

Sverige framställs ofta internationellt som ett framgångsland när det gäller jämställdhet i politiken. Fortfarande är dock majoriteten av de svenska politikerna män. Efter valet 2014 utgörs 56 procent av ledamöterna i riksdagen av män.

Dagens kamp: samma möjligheter och förutsättningar 

Om rösträttskampen handlade om att ge kvinnor rösträtt så måste dagens kamp handla om att kvinnor och män samma möjligheter och förutsättningar att kandidera och representera svenska folket i riksdagen.

Inför valet 1976 hade Folkpartiet en affisch med budskapet ”I Folkpartiets Sverige är det ingen nackdel att vara kvinna”. Den affischen är fortfarande aktuell. Frågan är vad ska och kan de politiska partierna göra?

Givetvis ska kompetens alltid vara styrande, men det råder inte direkt brist på kompetenta kvinnor i politiken. Det handlar snarare om att se och lyfta fram dem.

Inför valet 1994, införde Socialdemokraterna varvade listor, som innebar ett stort steg framåt för jämställdheten i riksdagen, då kvinnorepresentationen ökade från 34 procent till 41 procent. Därefter har den nästan legat stilla på strax över 40 procent.

Legitimitetsproblem med underrepresentation 

De senaste åren har kvotering i bolagsstyrelser diskuterats som ett verktyg att öka jämställdheten i företag. Ett företag som helt underlåter att rekrytera bland kvinnor, går miste om talang, vilket ett företag på en konkurrerande global marknad inte har råd med. Däremot ett parlament, som ska representera hela befolkningen, får ett stort legitimitetsproblem om den ena halvan av befolkningen är underrepresenterad.

Oftast en man överst på listan 

Varvade listor är ett viktigt verktyg som framför allt får stor genomslagskraft i stora partier, som till exempel  Socialdemokraterna. I små partier där endast första namnet på listan kommer in har varvade listor ingen effekt eftersom det allt som oftast är en man som står överst på listan. Kvinnan som står på andra plats blir utan riksdagsplats.

Ett av skälen till att färre kvinnor blir valda till våra beslutande församlingar är att färre kvinnor kandiderar. Med tanke på de vittnesmål som kom fram under höstens Metoo-kampanj kan det inte förvåna någon att färre kvinnor väljer att engagera sig politiskt.

En fråga bortom kvotering

Jag tror att vi måste se diskussionen om jämställdhet i politiken bortom frågan om kvotering och varvade listor. Istället är det, den interna kulturen som partierna måste jobba med. Då handlar det om att se till att våra valberedningar alltid tar jämställdhetsperspektivet i beaktande när man tillsätter politiska uppdrag. Givetvis ska kompetens alltid vara styrande, men det råder inte direkt brist på kompetenta kvinnor i politiken. Det handlar snarare om att se och lyfta fram dem. Vidare är det också viktigt att se över vilka uppdrag man tilldelar män respektive kvinnor. Tanken om att kvinnor enbart är intresserade av frågor som rör skola, vård och omsorg är både mossig och förlegad.

Förlorare i framtiden utan internt arbete

Slutligen måste ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla led i den politiska verksamheten. Kvinnor ska vara representerade i lokala, regionala liksom nationella interna styrelser, från den lokala föreningsstyrelsen till partistyrelsen.

Företag som inte tar jämställdheten på allvar riskerar att gå miste om både kompetens och talang. Jag är övertygad om att samma sak gäller i politiken. De politiska partier som struntar i det interna jämställdhetsarbetet kommer att bli förlorare i framtiden.

Dokumentation

Temadebatt: Jämställdhet i riksdagen

Inför riksdagsvalet i september är 55,4 procent av alla anmälda kandidater män och 44,6 procent kvinnor. I praktiken innebär det att 616 fler män än kvinnor kandiderar om att få en riksdagsplats, är detta problematiskt? Hur ska vi arbeta för att få en representativ riksdag, som är helt jämställd mellan könen? Vem bär ansvaret för arbetet med jämställdhet i politiken? Altinget har startat ett debattema där partierna får möjlighet att ge sin bild på frågan om jämställdhet i riksdagen. 


Nämnda personer

Gulan Avci

Partisekreterare Liberalerna, riksdagsledamot, ledamot i partistyrelsen
Studier i statsvetenskap och religionsvetenskap

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00