Lena Ek: Vi behöver fler svenska företrädare i Bryssel

Världen står inför globala utmaningar av enorm storlek och komplexitet. Klimathotet liksom minskande biodiversitet har diskuterats mycket i Sverige och inom EU. Till detta kan nu läggas den allvarliga coronapandemin och en lågkonjunktur av historiska proportioner.

Samtidigt är EU-kommissionen i full fart med att försöka stöpa om vår inre marknad, ekonomi och industri. I farten lanseras lagstiftningsförslag som helt kan ändra den svenska modellen på många områden.

Omgjorda regleringar

EU:s Gröna giv presenterades av kommissionens nya ordförande Ursula van der Leyen i den heta debatt som fördes i EU-parlamentet inför valet av henne.

I kommissionens översiktliga presentation som följde såg nog de flesta en ton och möjligheter som verkade lovande. Men i förslags-paketet som nu gradvis blir offentligt ingår en genomgång av tjugotal olika regleringar som antingen görs om eller är helt nya.

Lobbytryck i Bryssels korridorer

Det är ambitioner som är värda att stödja. Det är inte lika roligt att se den gemensamma tendensen till byråkratisering och detaljreglering på en nivå som mycket påminner om den gemensamma jordbrukspolitiken Cap.

Hela Gröna given syftar till att göra EU mera hållbart och förnya det europeiska näringslivet. Det är ambitioner som är värda att stödja. Det är inte lika roligt att se den gemensamma tendensen till byråkratisering och detaljreglering på en nivå som mycket påminner om den gemensamma jordbrukspolitiken Cap (Common agricultural policy).

När det gäller miljö i vid mening finns en närmast total sammanblandning mellan ”grönt cirkulärt kol” och fossilt kol som ibland leder fel. Givet det enorma lobbytrycket från kol och olja i Bryssels olika korridorer är det en betänklig situation som kan leda helt fel när de nya reglerna ska tillämpas.

Stor påverkan

Ett exempel är taxonomin som är tänkt att styra mot hållbara investeringar. Därför görs ett försök att gruppera olika verksamheter i hållbart och inte hållbart. Här har man fortsatt in i detaljer på ett sådant sätt att även svenskt dubbelt miljöcertifierat skogsbruk riskerar att väljas bort.

Det är ironiskt givet situationen i södra Europa, men det skulle påverka tiotusentals jobb och en bransch som står för över 30 procent av svensk nettoexport och även vårt banksystem som givetvis är med och finansierar hela vägen från gårdar till hög-innovativa biobränslen eller efterfrågade hygienprodukter.

Inte EU:s rättsliga kompetens

Ett annat exempel är EU:s skogsstrategi där det finns tankar som går ner på gårdsnivå vad gäller plantering, skogsvård eller trädslagsval, detta trots att skog inte ens ligger inom EU:s rättsliga kompetens. Här har vi dessutom ett svensk problem som jag inte tror riksdagen är medveten om, nämligen att Sverige bara rapporterar delar av vad som faktiskt är skyddat, vilket kommer att ge särskilt besvärliga effekter både ur ägarperspektiv och klimatperspektiv.

Möjlighet och hot

Världen runt om försöker nu genomföra FN:s hållbarhetsmål vilka tar hänsyn till ekonomi, sociala frågor och miljö. EU och Sverige borde ta till sig det arbetssättet för att klara vår nuvarande mycket bekymmersamma situation. 

Min slutsats blir att EU:s Gröna given kan innebära stora möjligheter för både hållbara jobb och bättre miljö. Men vid ett detaljstudium av förslagen blir jag rätt betänksam. Det kan också faktiskt bli tvärtom. Därför behöver vi fler som engagerar sig i arbetet, svarar på konsultationer, lämnar korrekt statistik, talar med kommissionen och EU-parlamentet. Kort sagt – vi behöver fler svenska företrädare i Bryssel.