Kollektivtrafiken hotas när yngre väljer bort bussbranschen

Sveriges Bussföretags medlemmar har under flera år vittnat om stora problem med brist på bussförare. Utvecklingen med bussförarbristen har ökat, och siffrorna för det senast tillgängliga året, 2023, visar att läget är värre än någonsin. Med en ny mätmetod, och genom att ta med åldersgruppen 65–69 år, framgår det tydligt hur allvarlig situationen är.

När SCB nu tagit med statistik över äldre förare visas vad vi redan visste: problemet med åldersstrukturen i den svenska bussförarkåren är betydligt värre än de offentliga siffrorna tidigare indikerat.

Statistiken visar att bara 2,7 procent av bussförarna är yngre än 30 år, vilket sjunkit från 5,4 procent 2017. Av de som är 24 eller yngre fanns det 2023 bara 116 förare, vilket även det är en minskning. Detta kan jämföras med att det fanns 2 974 bussförare som var 65 år eller äldre.

Det är uppenbart att det nuvarande regelverket är ett hinder för att få unga att bli bussförare. Det finns så klart även andra faktorer som påverkar yrkets attraktivitet, men statistiken talar sitt tydliga språk. Så länge det finns legala hinder för unga att välja yrket, kommer inte problemen med den skeva åldersstrukturen att lösas. 

Allvarliga samhällskonsekvenser 

Bristen på förare riskerar att få stora samhällskonsekvenser. Några konkreta exempel är:

• Inställda turer. Busslinjer kan behöva ställas in eller glesas ut, vilket drabbar både arbetspendlare och skolungdomar.
• Minskad tillgänglighet. Landsbygdsområden och mindre orter riskerar att bli ännu mer isolerade när turer prioriteras bort.
• Ökad social ojämlikhet. Personer utan bil, särskilt äldre, unga och låginkomsttagare, är mer beroende av fungerande kollektivtrafik. Brist på förare kan försvåra deras vardag och tillgång till arbete, utbildning och vård.
• Försämrad arbetsmiljö. Förare som redan är i tjänst får ofta arbeta övertid, vilket kan leda till stress, sjukskrivningar och ännu större personalbrist.
• Hämmande för klimatomställningen. Om kollektivtrafiken försämras riskerar fler att välja bilen, vilket motverkar målen om minskade utsläpp och hållbara transporter.

Regelverk bromsar återväxten

Ett av de största hindren för att få in fler unga i yrket är det regelverk som styr hur och när man kan ta busskörkort, d-behörighet. Grundåldern för att kunna ta d-körkort är i dag 24 år. Detta är högre än för piloter, lastbilsförare eller sjökaptener, och skapar hinder för unga att välja bussföraryrket.

Varje år med det befintliga regelverket är ett förlorat år för den svenska bussbranschen, och konsekvenserna kommer enbart bli värre ju längre tiden går

Nog för att det är viktigt med säkerhet, men det finns inget som antyder att just bussförare skulle behöva en särskilt hög åldersgräns, och studier som lämnats till EU-kommissionen visar att det inte finns någon förhöjd olycksrisk för unga bussförare. Många intresserade väljer nu en annan väg innan de har möjlighet att bli bussförare.

Det finns i dag ett antal undantag som gör det möjligt att utbilda sig redan vid 18 års ålder, men då med ett antal restriktioner. Vi behöver bussförare som kan köra alla typer av busstrafik, utan särskilda undantag. 

Regeringen måste agera snabbt

Körkortsregelverket regleras på EU-nivå, och förra veckan kom det efterlängtade beskedet att grundåldern för d-körkort sänks till 21 år. Nu är det upp till den svenska regeringen att implementera det nya direktivet i svensk lagstiftning. 

Regeringen måste därför prioritera implementeringen av sänkt åldersgräns, och säkerställa att fler unga kan bli bussförare. Varje år med det befintliga regelverket är ett förlorat år för den svenska bussbranschen, och konsekvenserna kommer enbart bli värre ju längre tiden går.