Klimatkrisen kräver att skogsbruket förändras

Företrädare för Klimatriksdagen
Se undertecknarna i rutan
Linn Rabe
Ordförande Klimatriksdagen
Cecilia Emanuelsson
Ledamot Klimatriksdagens arbetsgrupp för skogsfrågor
Kerstin Brynolf
Ledamot Klimatriksdagens arbetsgrupp för skogsfrågor
Maria Söderström
Ledamot Klimatriksdagens arbetsgrupp för skogsfrågor
Regeringen har tagit fram en skogsproposition med syftet att öka uttaget av råvara till skogsindustrin, samtidigt som skogens viktiga roll som koldioxidsänka för klimatet och för fungerande ekosystem tonas ned. Beslut i riksdagen väntas ske 15 juni 2026.
Svensk naturskog kan snart vara borta
Allt fler medborgare och skogsägare börjar få upp ögonen för att det svenska skogsbruket inte är hållbart. En opinionsundersökning från mars 2026 visar att 56 procent vill öka skyddet av skog medan bara 16 procent är emot. Resten är osäkra.
Snart kan all svensk naturskog vara borta, enligt Skogsstyrelsen. Nyckelområden med utrotningshotade arter avverkas, 300 hektar per år enligt Sveriges Radio, och utan naturskogar går de inte att få tillbaka.
Skogsstyrelsen granskar bara två procent av alla anmälningar om slutavverkning, resten godkänns inom sex veckor. Nu vill regeringen korta tiden till tre veckor, vilket minskar möjligheterna till miljögranskning.
En ny rapport från Skogsstyrelsen visar svängdörrar mellan beslutsfattare och skogsindustrins lobbyister. Statens utredningar domineras av kortsiktighet och näringsliv, inte av långsiktighet och forskare.
Skogsbruket behöver ett paradigmskifte
Bevarade naturskogar handlar både om fungerande ekosystem och klimatkrisen. En ny vetenskaplig studie visar att gapet mellan hur mycket koldioxid som lagras i marken i naturskog och i kalhyggesskog är större än tidigare trott, och att kalhyggesbruket har orsakat mer växthusgaser än Sveriges samlade fossila utsläpp. Tvärtom binder hyggesfritt skogsbruk mer koldioxid och efter en övergångsperiod blir det också lönsamt.
Det är inte fel att bruka skogen. Träråvara kan ersätta mer klimatskadliga material. Men vi behöver ett paradigmskifte i skogsbruket som förenar ett hållbart uttag med vidareförädling och miljöansvar.
Om skogspropositionen antas fortsätter utarmningen av våra skogar
Därför lanserar vi Skogsklivet, där ett utvecklat skogsbruk är en nyckelfaktor för att nå klimatmålen. Vi föreslår en framtidskommission för skogsnäringen som tar hänsyn till regionala skillnader, bestående av kunniga ledamöter från forskning, myndigheter och civilsamhälle och att en omställningsmyndighet får ansvar för att klimathänsyn överordnas i andra myndigheters arbete.
Vi efterfrågar:
- en ny skogsvårdslag som lyfter skogens roll som koldioxidsänka med fungerande ekosystem
- utfasning av kalhyggesbruket och övergång till naturnära och regionalt anpassat skogsbruk
- ett ersättningsystem till skogsägare som sparar skog och ökar koldioxidinlagringen
- ökad andel skyddad skog med fokus på kvarvarande naturskogar
- en restaureringsplan där EU:s restaureringsdirektiv tillämpas för att återskapa blandskogsmiljöer
- en förnyelse av skogsindustrin, med fokus på vidareförädling, långlivade produkter och breddad användning av skogsmarkerna kan främja hållbara jobb i hela landsbygden
- ett skogsbruk som bättre kan stå emot stormar, torka, skyfall och insektsangrepp i klimatförändringarnas spår.
Sluta utarma skogen
Om skogspropositionen antas fortsätter utarmningen av våra skogar. Det kommer att leda till oåterkalleliga förluster för samhället, framtida generationer, ekosystemen och en förvärring av klimatkrisen. Våra förslag visar en annan väg, som förvisso utmanar några stora bolag i skogsindustrin. Men deras ekonomiska intressen kan inte ensamt få styra över något så värdefullt som den svenska skogen.













