KD har lämnat kristiden bakom sig – men lyftet uteblir

Kristdemokraterna är de senaste årens jojo i SCB-mätningarna. I 14 av de 20 senaste mätningarna har partiet legat under 4-procentspärren. Men valet 2018 blev en kick som sparkade upp partiet på 5,4 procent i SCB:s novembermätning 2018.

Sen smällde det till och våren 2019 fick partiet plötsligt närmare 13 procent av rösterna. I de två senaste mätningarna har partiet landat kring 6 procent.

– Vi har haft en ganska rörlig tid i svensk politik. Nu ligger vi något bättre än valresultatet och det tycker jag man ska vara nöjd med, säger partisekreterare Peter Kullgren (KD) till Altinget.

(Artikeln fortsätter efter grafiken)

Men att KD över huvud taget klarade sig kvar i riksdagen i valet 2018 får partiet tacka moderatväljarna för.

– I valet 2018 var det fortfarande väldigt mycket stödröster från Moderaterna, säger Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare vid Göteborgs universitet, till Altinget.

Samtidigt lyckades partiet få en del röster på sin position om vårdköer och såg till att kärnkraften kom tillbaka på dagordningen.

– Det drog också väljare till Kristdemokraterna, att man lyfte en 40 år gammal sakfråga, säger Ekengren Oscarsson.

Ingen partiledareffekt

Många har också lyft att partiledaren Ebba Busch bidrog starkt till framgången. Men det finns det, åtminstone i forskningen, inget stöd för.

– I de nordiska länderna har partiledaren en mycket blygsam betydelse. Effekten av partiledarpopularitet är ofta inte signifikant. Totalt sett finns det väldigt lite stöd för en personifiering av politiken, säger Ekengren Oscarsson.

Fokus på sjukvård

Planen framåt för Kristdemokraterna är att fortsätta fokusera på sjukvårdsfrågor och äldreomsorg.

– Vi sa redan långt innan den här pandemin att vi inte kan ha 21 olika landsting som bestämmer över vården. I den här situationen blir det oerhört tydligt att vi behöver ha ett statligt ansvar för sjukvården. Det tror jag kommer bli en viktig fråga fortsatt för oss, säger Peter Kullgren.