Hyresgästföreningen: Kommunernas bostadspolitik är för passiv

Marie Linder
Förbundsordförande Hyresgästföreningen, ordförande Sveriges Konsumenter
Martin Hofverberg
Chefekonom Hyresgästföreningen
I Sverige har kommunerna det yttersta ansvaret för att invånarna kan leva i goda bostäder. Ändå reduceras det lagstadgade bostadsförsörjningsansvaret många gånger till vackra ord i en översiktsplan medan kommunen i praktiken överlåter mycket till marknaden, och själv sätter sig i baksätet. Det vill vi ändra på.
Byggherrarna håller i taktpinnen
Redan i dag har kommunerna kraftfulla verktyg för att ordna bostadsförsörjningen. I vår rapport Kommunal verktygslåda för en aktiv bostadspolitik samlar vi 42 förslag inom sex områden. Det handlar om hur mark planläggs, det kommunala bostadsbolaget styrs, bostäder förmedlas och ekonomin prioriteras.
När verktygen inte används fullt ut blir resultatet färre hyresrätter med rimliga hyror och högre trösklar in på bostadsmarknaden. Används de på rätt sätt kan kommuner påverka både byggandet och vilka som faktiskt får en bostad.
Bostadspolitiken kan i många kommuner beskrivas som passiv. Det gäller särskilt markpolitiken. Alltför länge har kommunerna låtit byggherrarna hålla i taktpinnen genom att vänta på att en exploatör ska visa intresse innan man inleder ett detaljplanearbete. Det skapar långa ledtider och ett lågt markutbud som driver upp markpriserna.
Samtidigt finns det kommuner som visar att en mer aktiv bostadspolitik är möjlig. Det är den riktningen vi vill se fler följa. Vi vill att kommunerna tar plats i förarsätet, pekar ut områden som ska utvecklas och planlägger mark utifrån invånarnas behov. Det handlar om att skapa byggrätter som är redo när samhället behöver dem.
Utförsäljningar har försvagat allmännyttan
Allmännyttan är kommunens viktigaste verktyg för att säkra bra bostäder som vanliga människor har råd med. Men den har försvagats av utförsäljningar och kortsiktiga ekonomiska beslut. Att sälja ut bostäder för att stärka soliditeten kan förbättra en balansräkning, men det är en bokföringsmässig synvilla som minskar kommunens möjligheter att ta ansvar för bostadsförsörjningen.
Allmännyttan ska enligt Allbolagen styras av ett allmännyttigt syfte och efter affärsmässiga principer. Men affärsmässighet är inte detsamma som maximal vinst. Bedömningen ska göras på bolagsnivå, vilket ger utrymme att bygga även där lönsamheten är lägre. Allmännyttans uppdrag är just att ta det långsiktiga ansvaret och att säkra trygga och överkomliga bostäder för kommunens invånare.
Vi vill att kommunerna tar plats i förarsätet, pekar ut områden som ska utvecklas och planlägger mark utifrån invånarnas behov
I dag styrs den kommunala ekonomin ofta av bedömningar av kommunens tjänstepersoner, bedömningar som sällan ifrågasätts av politiken. Det leder till stela krav på soliditet och självfinansiering som i sin tur tvingar fram försäljningar av allmännyttan. Att som politiker skaffa sig en självständig uppfattning om kommunala nyckeltal är avgörande för en fungerande bostadsförsörjning.
Möjliggör hyresrätter i attraktiva lägen
Handlingskraftiga kommunpolitiker bör följa dessa fem steg för att säkra bostadsförsörjningen:
- Säkra marken
Arbeta strategiskt med markförvärv och använd tomträtt för att möjliggöra hyresrätter i attraktiva lägen. - Styr allmännyttan
Upprätta ägardirektiv som prioriterar varsamma renoveringar, rimliga inkomstkrav och långsiktig samhällsnytta framför vinstmaximering. - Sänk trösklarna
Utnyttja de nya lagkraven för kommunala hyresgarantier för barnfamiljer, men våga även inkludera andra grupper som unga vuxna och skuldsatta. - Förmedla efter behov
Våga använda reservationer och förturer för att hjälpa dem som ”faller mellan stolarna”. - Våga investera
Sluta se lån till bostäder enbart som en belastning. Så länge intäkterna täcker åtagandena är det en investering i kommunens framtida skatteunderlag.
Rätten till bostad är inte bara en formulering i grundlagen. Det är ett löfte till människor. Verktygen finns. Nu krävs viljan att använda dem.



















