Haddad: Högskoleministern inser inte problemen med lärarutbildningen

DEBATT. Minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), lever inte upp till vallöften om lämplighetstest eller skärpta antagningskrav för lärarutbildningen, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP) som tycker att regeringen är för passiv i fråga om lärarutbildningen.

Av: Roger Haddad (FP)

Riksdagsledamot för Västmanland, utbildningsutskottet

Folkpartiet anser att en av de absolut viktigaste förändringarna som behöver göras är att fortsätta höja kvaliteten i lärarutbildningarna för att vända trenden och dels öka söktrycket till läraryrket dels höja yrkets status. Vi påbörjade under vår tid omläggning av utbildningen, vi satsade på karriärtjänster och lärarfortbildning men också införandet av lärarlegitimationen.

Men trots den nya stadieindelade lärarutbildningen, fokus på ämneslärare och återinrättandet av speciallärarprogrammet krävs fortsatta reformer. Vi har föreslagit övningsskolor som prövas, vi gav två lärosäten i uppdrag att ta fram metoder för införande av ett lämplighetstest för att antas till lärarutbildningen. Vi har också uppmärksammat behovet av översyn av antagningskraven till högre utbildning, i synnerhet till lärarutbildningen.

Inga krav på lämplighetstest

Regeringens högskoleminister Helene Hellmark Knutsson meddelade i våras att det inte blir förslag om krav på lämplighetstest eller skärpta antagningskrav, exempelvis att högskoleprovet ses över. Dessa uttalanden går helt emot de krav och löften Socialdemokraterna torgförde före valet 2014.

Trots en något positiv utveckling gällande söktrycket till lärarutbildningen finns brister i praktiken, den verksamhetsförlagda utbildningen, antalet lärarledda timmar är för få och kvaliteten på ett antal lärosäten har uppmärksammats. Vi ser också att många studenter hoppar av snabbt in i utbildningen eller att många går några år men aldrig slutför eller tar ut en lärarexamen så att de kan vara tillgängliga för arbetslivet. Detta sammantaget – parallellt med att vi redan idag ser lärarbrist runt om i Sverige – kräver tuffare politiska prioriteringar lokalt som nationellt av regeringen.

Inga besked från ministern

Trots detta valde ministern i kammardebatten den 27 augusti att inte ge några nya besked överhuvudtaget kring översyn av resursfördelning och uppföljning eller vår fråga om ny etableringsprocess för att få bedriva lärarutbildning.

Ministern lät väldigt nöjd i debatten och verkade inte vilja inse de stora kvalitetsproblemen som tyvärr fortfarande finns trots de resurser Folkpartiet och alliansregeringen sköt till bl.a. lärarutbildningarna. Folkpartiet har nyligen lagt nya förslag kring ämneslärarutbildningen, vi vill också utifrån OECD:s rekommendation se över antalet lärosäten som bedriver lärarutbildningen – i denna del valde ministern att inte ge några besked.

 

 

Forrige artikel Djurens Rätt: Farmare vill tjäna stora pengar på minkar i små burar Djurens Rätt: Farmare vill tjäna stora pengar på minkar i små burar Næste artikel Entreprenörföretagen: Stål och plåt vinner mot trä Entreprenörföretagen: Stål och plåt vinner mot trä
Ahlenius: Gammalt beslut bakom dagens brister i utredningar

Ahlenius: Gammalt beslut bakom dagens brister i utredningar

STYRNING. Regeringen tillsätter allt färre parlamentariska utredningar trots att det krävs breda politiska uppgörelser när regeringsmakten är bräcklig. Roten till det onda kan finnas i ett beslut från 1982, menar Inga-Britt Ahlenius.