Hallengren: Finns inga genvägar för att lösa lärarbristen

DEBATT. Lösningen på lärarbristen är inte några quick-fix utan långsiktiga och välunderbyggda reformer. För att nå detta måste politiken samlas bakom Skolkommissionens förslag, skriver Lena Hallengren (S).

Av: Lena Hallengren (S)
ordförande riksdagens utbildningsutskott

Det enskilt viktigaste för elevernas skolresultat är skickliga lärare. Lärare som har höga förväntningar på sina elever och goda förutsättningar att planera och utvärdera sin undervisning är nyckeln till högre kunskapsresultat. Därför är den lärarbrist som tillåtits växa under allt för lång tid inte bara ett problem för skolan, utan för hela samhället.

Skolan har använts som ett politiskt slagträ

Lärarbristen beror i hög grad på att samhället under lång tid har värderat läraryrket för lågt. Det är skolhuvudmännen som har huvudansvaret för lärares arbetsvillkor, men den nationella politiken har bidragit till utvecklingen genom att alltför ofta använda skolan som politiskt slagträ i stället för att lyssna på lärare, skolledare och forskning.

Några av de borgerliga partierna vill lösa lärarbristen genom att slopa lärarlegitimationen, privatisera lärarutbildningar och lägga ner lärarutbildningar utanför de traditionella universitetsorterna. Det tror vi socialdemokrater är fel väg.

Lärarbristen kan bara lösas genom att vi utbildar fler lärare samtidigt som andra yrkesgrupper i högre utsträckning avlastar lärarna. För att locka fler till läraryrket behöver lön och andra villkor spegla den utbildning och det ansvar som lärare har. Dessutom måste lärarutbildningen hålla en hög kvalitet och finnas i hela landet, inte bara i våra storstäder.

Åtgärdspaketet ska skapa vägar till läraryrket

Den socialdemokratisk ledda regeringen har investerat i såväl lärarutbildningarna som utbildningsvetenskaplig forskning. Vi har investerat i mer lärarledd tid och forskarskolor. I årets budget föreslås ett åtgärdspaket för att skapa fler och kortare vägar in i läraryrket, exempelvis genom vidareutbildning, Teach for Sweden och relevanta sommarkurser. En försöksverksamhet med praktiknära forskning har just startat och övningsskolor och lämplighetsprov utvärderas. Möjligheterna till fortbildning har förbättrats men behöver fortsätta utvecklas inom ramen för de professionsprogram som Skolkommissionen föreslog och som Björn Åstrand nu utreder.

Vi behöver också få fler lärare att vilja stanna i skolan genom bättre arbetsvillkor. Lärarlönelyftet är en unik satsning på en yrkesgrupps löner och en viktig pusselbit för att öka läraryrkets attraktivitet. Satsningen togs fram tillsammans med parterna och ska vara en katalysator för en fungerande lokal lönebildning där lärare ska uppvärderas och få högre lön för det arbete de gör. Som lärare ska du inte behöva byta skola för att kunna höja din lön.

Politiken behöver enas

För att alla elever ska få möta behöriga och skickliga lärare måste lärarbristen bekämpas. Lösningen finns tyvärr inte i några quick-fix, utan i fortsatta investeringar i svensk skola och långsiktiga och välunderbyggda reformer. Politiken behöver samlas bakom Skolkommissionens förslag. Då kan svensk skola bygga vidare på flera positiva trender, som att vi ser hur fler lärarstudenter går på våra lärosäten och allt fler lärare kan tänka sig att återvända till yrket.

Det är vägen framåt för svensk skola.

Forrige artikel "Skatt i avfallsledet ger inte ökad materialåtervinning" Næste artikel V: V: "Dags att gå från ord till handling"
Karlsbro (L) och Luf: MP större klimatfiende än EU-kommissionen

Karlsbro (L) och Luf: MP större klimatfiende än EU-kommissionen

REPLIK. Klimatet kan mycket riktigt inte vänta, men det kan uppenbarligen Miljöpartiet. Den föreslagna kommissionen är den mest ambitiösa kommission någonsin vad gäller klimatförslag, skriver Karin Karlsbro (L) och Romina Pourmokhtari från Luf.