Grafik: Myndigheterna som regeringen vill ge mer och mindre pengar

Regeringens föreslagna satsningar på pensioner och det civila försvaret innebär också mer pengar till Pensionsmyndigheten och MSB. Men det är en annan myndighet som får störst tillskott. Samtidigt minskas anslaget för ett antal myndigheter.

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Johan Manell

Grafik över myndigheternas anslagsökningar och anslagsminskningar längre ner i artikeln.

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller förslag om anslagsförändringar till flera myndigheter. Vetenskapsrådet är den myndighet som föreslås få högst ökat anslag. Det handlar om att bygget av forskningsanläggningen ESS i Lund har blivit dyrare än beräknat. Därför behöver konsortiet bakom bygget mer pengar. Regeringen föreslår därför att ytterligare 300 miljoner läggs till de redan beslutade 900 miljoner som Vetenskapsrådet ska bidra med till projektet under året.

Ett mångmiljontillskott föreslås också till Pensionsmyndigheten. Det är direkt kopplat till de ökade administrativa kostnader som uppstår om regeringen får stöd för sitt förslag om garantitillägg för pensionärer. 

Bakom de 130 extra miljonerna till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gömmer sig desto fler olika poster. Den största på 60 miljoner, ska gå till ”kommunikationsinsatser för att förbättra beredskapen hos allmänheten”. En kommunikationskampanj för att informera om informations- och cybersäkerhet får 40 miljoner. 15 miljoner går till att stärka CERT-SE, en funktion för att stödja samhället med att hantera och förebygga it-incidenter. 3 miljoner föreslås för att stärka myndighetens förmåga att stödja insatser där farliga ämnen är inblandade och 2 miljoner till arbetet med en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar.

Delegationen mot segregation (Delmos) ska läggas ned under året. För att det ska lyckas behöver myndigheten mer pengar till sitt eget avvecklingsarbete menar regeringen. De 10,5 miljoner extra myndigheten får plockas från budgetposten ”åtgärder mot segregation”.

De allra flesta myndigheter som får sitt anslag förändrat får mer i kassakistan. Men några myndigheter får mindre. Störst är tappet för Sida som får 13,7 miljoner mindre. Det har till stor del att göra med att regeringen tar från biståndet för att finansiera flyktingmottagandet från Ukraina.

Livsmedelsverket får totalt tre miljoner mindre. Men faktum är att myndigheten de facto får en ökning på sex miljoner för åtgärder kopplade till myndighetens roll i säkerhetspolitiken. Det som gör att summan blir negativ är att ett anslag på nio miljoner som går till kontroll av salmonella vid slakterier flyttas från Livsmedelsverkets budgetpost till budgetposten ”Nedsättning av slakteriavgifter”.

Sametinget får 2,5 miljoner mindre. De pengarna går i stället till Länsstyrelserna för att hantera den nya konsultationsordningen med frågor som rör det samiska
folket.

Statens servicecenter (SSC) får totalt 500 000 kronor mindre. Inom det ryms både en budgetförstärkning och en budgetförsvagning. SSC får 1 miljon extra för deltagande i den nya strukturen för samhällets krisberedskap. Men i nästa mening i budgeten minskas anslaget med 1,5 miljoner för att finansiera Kammarkollegiets anslagsökning. Men regeringen bedömer att det inte påverkar myndighetens arbete: ”Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget”, står det i budgeten.