"Försvarsmakten måste förbereda sig på mer vindkraft"

Av: Charlotte Unger Larson
vd Svensk Vindenergi

Försvarsberedningen ser den förnybara omställningen som angelägen och positiv. Genom att säkerställa fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion kan vi öka Sveriges motståndskraft, uppfylla åtagandena i Parisavtalet och uppnå målen i Energiöverenskommelsen. Försvarsmaktens beslut om utökade restriktionsområden motverkar allt detta och bör återkallas.

Angelägen omställning till förnybar el

Det finns ett brett folkligt och politiskt stöd för att Sverige ska ställa om till förnybar elproduktion. Fem riksdagspartier står bakom Energiöverenskommelsen som innebär att Sverige ska ha ett 100
procent förnybart elsystem år 2040. Det klimatpolitiska ramverket har trätt i kraft och målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Omställningen har inletts och hela samhället kommer att påverkas, inte bara nätinfrastruktur och elproduktion. Även försvaret berörs. I Försvarsberedningens betänkande Motståndskraft från december 2017 betonades vikten av att arbetet med omställningen till förnybar el ger fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv.

Försvarsmaktens vindkraftsrestriktioner gällde tidigare cirka en tredjedel av landets yta och har sedan år 2010 varit ett av de största hindren för att nå Sveriges potential för vindkraft. Den förnyade redovisningen av riksintressen innebär att restriktionsområdena utökas.

Försvarsberedningen ser den förnybara omställningen som angelägen och positiv. I en artikel i GP 2017-12- 20 säger Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow att regional och lokal elförsörjning måste stärkas för att Sverige ska fungera nödtorftigt, eftersom dagens centraliserade elsystem är sårbart för attacker.

Försvarsmakten går emot 

Bara veckorna innan Försvarsberedningens betänkande publicerades tog Försvarsmakten beslut om förnyad redovisning av riksintressen – helt på tvärs mot Försvarsberedningens inriktning.

Försvarsmaktens vindkraftsrestriktioner gällde tidigare cirka en tredjedel av landets yta och har sedan år 2010 varit ett av de största hindren för att nå Sveriges potential för vindkraft. Den förnyade redovisningen av riksintressen innebär att restriktionsområdena utökas, bland annat genom fem helt nya lågflygningsområden som täcker en yta på cirka 70 100 kvadratkilometer, 16 procent av Sveriges landyta. Restriktionsytorna är orimligt stora och saknar motstycke i Europa – de täcker nu sammanlagt nära hälften av Sveriges yta.

Nödvändig omställning

Utbyggnaden av den förnybara elproduktionen från sol, vind och vatten har gått snabbt de senaste åren men för att nå ett 100 procent förnybart elsystem måste den förnybara elproduktionen öka med minst 30 terawattimmar under perioden 2022-2040. Vindkraften kan antas stå för en stor del av ökningen. Vid utgången av år 2021 kommer det att finnas cirka 4 500 vindkraftverk i Sverige. För att Sverige ska nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem måste det under perioden 2022-2040 dels etableras cirka nya 3 000 vindkraftverk på nya platser, dels ersättas 15 terwattimmar produktion från vindkraftverk etablerade före år 2015. Det senare kräver inga nya platser, det sker i områden som redan tagits i anspråk för vindbruk.

Den förnybara omställningen är både nödvändig och önskvärd. Den leder dessutom till ökad motståndskraft. Försvarsmakten bör skyndsamt återkalla sitt beslut om förnyad redovisning av riksintressen för att sedan sikta framåt och förbereda sig på att verka i ett landskap med betydligt mer vindkraft än idag.