Fastighetsägarna: Renoveringsvåg rätt väg för en svensk omstart

DEBATT. En svensk omstart behöver en politik som samspelar med EU:s Gröna giv så att renoveringsvågen blir verklighet. Rätt utformade regelverk skapar incitament för marknaden att energieffektivisera, skriver Fastighetsägarna Sverige.

Anders Holmestig
Vd, Fastighetsägarna Sverige
Rikard Silverfur
Chef Utveckling och hållbarhet, Fastighetsägarna Sverige


Fastigheter är Europas och även en av Sveriges största finansiella tillgångar och samtidigt en av dess större miljörisker. De står för en stor del av energianvändningen och många byggnader har ett mer eller mindre omfattande renoveringsbehov. Det är klok ekonomisk och hållbar politik att plocka bort hinder för att möjliggöra energieffektiviserande renoveringar för att skydda Sveriges största tillgångar från miljörisker.

Ett av de viktigaste redskapen

Som en del i den europeiska ”Gröna given” lanserar EU-kommissionen i höst ”Renoveringsvågen”. Det primära syftet är att främja renovering för att minska byggnaders klimatpåverkan. Andra syften, som blivit allt viktigare, är att renoveringar främjar hälsa och skapar behövliga arbetstillfällen.

Enligt en färsk rapport från kampanjen ”Renovate Europe” skapas i genomsnitt 18 nya arbetstillfällen för varje miljon Euro som investeras i energieffektiviserande renoveringar. Samma studie visar att ett förbättrat inomhusklimat med minskat buller, bättre luftkvalitet och stabilare inomhustemperatur ökar produktiviteten i renoverade kontorsbyggnader med upp till tolv procent, vilket skulle bidra till EU:s ekonomi med cirka 500 miljarder euro per år.

Energieffektivisering har pekats ut av Internationella energirådet (IAE) som ett av de viktigaste redskapen för att möta de allvarliga ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser coronapandemin fört med sig. Potentialen i renoveringar gör att regeringen bör verka för bästa möjliga förutsättningar för att energieffektivisera.

Upprepa inte tidigare misstag

Även Sverige behöver en satsning på renovering. Vi vill dock varna för tidigare misstag med produktionsstöd. År 2016 öronmärkte regeringen 800 miljoner kronor om året fram till år 2019 för renovering och energieffektivisering av bostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Bara en bråkdel av pengarna kom till användning. Incitamenten var låga, villkoren gjorde att få kunde söka och det gick heller inte att förutse storlek på enskilda projektstöd. Riksrevisionen konstaterade i en rapport från förra året att bristerna i stödets utformning bland annat berodde på att regeringen inte hade tagit fram tillräckliga beslutsunderlag.

Lärdomar måste dras. Erfarenheten talar för att produktionsstöd eller bidrag inte nödvändigtvis är det mest effektiva styrmedlet för att främja energieffektivisering. Det är heller inte vad som i första hand efterfrågas. Vi är övertygade om att med rätt utformade regelverk skapas tillräckliga incitament för marknaden att energieffektivisera.

Vi efterlyser främjande regelverk

Liksom huvuddragen i EU:s Renoveringsvåg bör svenska styrmedel utformas för att skapa incitament och möjliggöra renoveringar. En svensk omstart behöver snabba beslut och en politik som samspelar med EU:s Gröna giv så att renoveringsvågen blir verklighet. För att möjliggöra och främja att marknaden renoverar föreslår Fastighetsägarna fyra åtgärder:

  1. Tillåt energieffektivisering att vara lönsam. Allt fler fastighetsägare varnar för att energieffektiviseringar blir allt mindre lönsamma att genomföra. Det beror dels på att fjärrvärmekostnader till större del utgörs av fasta kostnader och dels på avsevärt högre fjärrvärmepriser för effekttoppar eller så kallad spetsvärme. Inom en snar framtid måste taxekonstruktioner som gynnar energieffektivisering fram för att Sverige ska lyckas uppfylla effektiviseringsmålen.

  2. Anpassa skatteregler så att de främjar energieffektivisering av byggnader. Ta bort straffbeskattningen av egenkonsumerad förnybar energi eller inspireras av den italienska ”Superbonusen” som ger upp till hela 110 procent i avdrag för energieffektiviserande eller klimatsäkrande renovering.

  3. Gör det möjligt att dela energi. Smarta byggnader och stadsdelar delar energi. Genomför det föreslagna undantaget från nätkoncession för delning av energi inom en fastighet eller mellan byggnader så att den välbehövliga och klimatvänliga delningen av egenproducerad förnybar energi kan öka.

  4. Sprid kunskap om Renoveringsvågen. För att nå utväxling i den kommande europeiska Renoveringsvågen krävs kunskapshöjande informationsinsatser. Renoveringsvågens olika beståndsdelar kan stötta enskilda fastighetsägare i deras renoveringsarbete. Men det förutsätter att åtgärderna når fram. En samordnad informationsinsats ökar förutsättningarna för detta.

Om ekonomiskt stöd ändå övervägs bör det riktas till rätt åtgärd och rätt aktör. Utvidga ”Energisteget för industribranschen” till ett motsvarande för fastighetsbranschen. Ett sådant stöd skulle kunna hjälpa mindre fastighetsägare att komma igång med energieffektivisering. Vi vill dock vara tydliga med att fastighetsbranschen i första hand förespråkar långsiktigt hållbara styrmedel i förbättrade regelverk framför osäkra stöd.

Viktigt vägval

Sveriges regering står inför ett vägval när det gäller hur ekonomin ska återstartas. Genom snabbt ändrade regelverk för att främja och möjliggöra energieffektiviserande renovering skapas nya jobb. Samtidigt leder det till ökad finansiell säkerhet för samhällets största finansiella tillgångar, minskad klimatpåverkan, ökad produktivitet och förbättrad hälsa för oss alla i form av förbättrade inomhusmiljöer och offentliga miljöer. För en hållbar omstart får Sverige inte missa chansen att rida på Renoveringsvågen. 

Forrige artikel Regionråd (SD): Regionråd (SD): "Offrat människoliv för att rädda ekonomin" Næste artikel Forskare: Tio initiativ för en uthållig sjukvård och äldreomsorg Forskare: Tio initiativ för en uthållig sjukvård och äldreomsorg
Sacoförbund: Akademikernas företag får inte slarvas bort i krisen

Sacoförbund: Akademikernas företag får inte slarvas bort i krisen

DEBATT. Coronakrisens konsekvenser är mycket kännbara för egna företagare, där mycket samhällsviktig kompetens finns. Regeringens senaste förslag om stöd till enskilda firmor räcker inte. Nu krävs flera tydliga och snabba insatser, skriver Sacos Göran Arrius tillsammans med ordföranden för 14 Sacoförbund.

Debatt: Snäva examensmål möter inte barncancersjukas behov

Debatt: Snäva examensmål möter inte barncancersjukas behov

DEBATT. Att regeringen vill satsa på att utbilda framtidens lärare för att kunna möta behoven hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är positivt, men deras definition är för snäv. Det skriver Thorbjörn Larsson och Katarina Gold, Barncancerfonden.