Farligt för Europa om vår life science-industri sackar efter

Europa har satt upp ett ambitiöst mål: att bli världens ledande region inom life science till 2030. Det är en strategisk prioritering i EU:s konkurrensagenda och ett viktigt erkännande av att life science inte enbart är en fråga om hälsa, utan också om tillväxt, innovation, industripolitik och säkerhet.

Europa tappar mark till USA och Kina

Men utvecklingen går åt fel håll. Data och analyser visar att Europa gradvis tappar mark till USA och Kina. Investeringar i forskning och utveckling ökar snabbare utanför Europa, och allt fler kliniska studier, produktlanseringar och investeringar i forskning, utveckling och produktion förläggs till regioner där ramvillkoren är mer innovationsvänliga och strategiskt prioriterade.

Detta är inte en tillfällig trend, utan en strukturell förskjutning med långtgående konsekvenser. Life science är en av Europas viktigaste framtidsindustrier, med avgörande betydelse för hälsa, export och kvalificerade arbetstillfällen. När Europa hamnar på efterkälken riskerar vi att förlora både ekonomiska möjligheter och medicinska framsteg. Det påverkar inte bara tillväxten, utan också patienters tillgång till nya behandlingar och Europas långsiktiga motståndskraft i ett alltmer osäkert globalt landskap.

Det är mot denna bakgrund som Mario Draghi i sin rapport om Europas konkurrenskraft lyfte behovet av att stärka innovationsförmågan och bättre tillvarata Europas befintliga styrkor. En viktig del i detta är att utveckla starka regionala innovationsmiljöer och koppla samman forskning, hälso- och sjukvård, industri och myndigheter på ett sätt som skapar både volym och genomslag.

Nordiskt samarbete visar vägen

Här har Sverige och Danmark något särskilt att bidra med. På varsin sida av Öresund har länderna utvecklat starka, men olika, life science-ekosystem. Sverige med en stark forskningsbas, innovativa företag och nära samverkan mellan offentlig och privat sektor. Danmark med världsledande industri- och universitetsmiljöer och en lång tradition av strategiska satsningar på life science och systemtänkande. Tillsammans skapar detta en sammanhängande innovationsmiljö med global attraktionskraft.

När Europa hamnar på efterkälken riskerar vi att förlora både ekonomiska möjligheter och medicinska framsteg 

Det nordiska samarbetet visar hur långsiktiga investeringar, stabila ramverk och nära samverkan mellan forskning, vård och industri kan skapa konkurrenskraftiga innovationsmiljöer. Dessa erfarenheter är direkt relevanta för Europas ambition att stärka sin globala position. Genom att bygga vidare på starka regionala kluster och koppla samman dem i en gemensam europeisk strategi kan Europa stärka sin förmåga att attrahera investeringar, kompetens och innovation.

Men samarbete räcker inte i sig. För att Europa ska kunna behålla och stärka sin position krävs politiska beslut – även nationellt – som säkerställer konkurrenskraftiga ramvillkor för forskning, innovation, produktion och tidigt införande av nya behandlingar. Läkemedelsinnovation måste ses som en strategisk investering i Sveriges, Danmarks och Europas framtid – inte en kostnad som ska begränsas.

Prioritera läkemedelsinnovation

Life science är en strategisk framtidsindustri med avgörande betydelse för hälsa, tillväxt och motståndskraft. De länder som prioriterar läkemedelsinnovation och skapar attraktiva villkor för utveckling och införande av nya behandlingar kommer att stå starkare – både ekonomiskt och medicinskt.

Europa har satt kursen. Men ambitioner måste följas av beslut. I en tid av hårdnande global konkurrens krävs ett tydligare politiskt ansvar för att säkerställa att Europa förblir en ledande kontinent inom life science, och att Sverige och Danmark förblir en ledande region inom life science.