All makt åt högern?

Veckan bjöd på en av årets höjdpunkter för kommentariatet: Kartläggningen av de mäktigaste personerna på svenska X.

Makt definieras här utifrån aktörens räckvidd (hur många personer de når) och engagemang, det vill säga gilla-markeringar och kommentarer. Sammanställer listan gör Medieakademin, som i år kan konstatera att högerdominansen på tidigare Twitter är i det närmaste total. Åtminstone i de mest inflytelserika skikten, som nu jublar.

Flera mer neutrala X-profiler, som Expressens politiska kommentator Viktor Barth-Kron, menar att högervridningen inte enbart är ett problem för vänsterdebattörer.


Av de 20 högst rankade kontona på X har samtliga en tydlig högerprofil. Här topp tre: Hanif Bali (M), debattören Henrik Jönsson, Richard Jomshof (SD).

Det är naturligtvis bara att hålla med.

För vad blir konsekvenserna för det offentliga samtalet i stort? En svindlande obalans, där hållningar som allmänt klassas som vänster eller till och med mitten dagligen utmålas som extrema. Och för de svenska ministrar och andra politiker som tillbringar timmar varje dag med appen och låter sin agenda påverkas av responsen, ämnesvalen och åsikterna på X snarare än surret ute i landets fikarum? En lika skadlig inverkan.

Maktbarometern 2025 tittar inte bara på Elon Musks högerpremierande plattform utan alla digitala kanaler som används av svenska politiker, journalister och debattörer. Sammantaget står Sverigedemokraterna (SD) som solklar vinnare. Partiet har en uppsjö av profilerade politiker som enligt Medieakademin skapar ett ”enormt” engagemang bland svenskar.

Redan valåret 2022 var SD dominerande i sociala medier och deras förmåga att ”connecta” med unga, för att tala influencerspråk, betraktas idag som en av anledningarna till deras succéval (landets näst största parti med 20,5 % av rösterna, upp från 17,5 % i valet 2018).

Hur kommer övriga riksdagspartier att agera för att inte samma sak ska ske igen? Vad är deras strategier för att nå ut digitalt?

Hur klarar de balansgången mellan att håva in klick och bevara sin trovärdighet? Är de tydliga inför unga, som inte sällan saknar källkritiskt tänkande, kring vilka avsändarna är?

I veckan meddelade C:s unga toppnamn i Bryssel, Emma Wiesner, att hon lämnar X. Andra har kommit tillbaka till plattformen efter avstickare till konkurrerande kanaler som Bluesky. Går det att lura algoritmerna och vara en medveten X-användare som inte låter sig påverkas? Har svenska politiker överhuvudtaget råd att ta klivet ut ur ekokammaren?

Allt detta ser vi på politiskt oberoende Altinget fram emot att granska under valåret 2026. Håll utkik!

Veckans namn: Thomas Pynchon, som inte heller denna höst tilldelades sitt rättmätiga Nobelpris i litteratur. Vågar man hoppas att ledamöterna på Källargränd 4 tar sitt förnuft till fånga så att inte fallet Philip Roth (d. 2018) hinner upprepa sig?

Veckans citat: ”Många får bara nycklarna i handen och ett ’lycka till’.” Tobias Richard, doktorand vid Umeå universitet som skrivit sin avhandling om varför rektorer lämnar sina jobb (Altinget 7/10). Sverige har bland den högsta omsättningen av rektorer hos OECD-länderna.