Vinnova och PRV behöver reformeras

Immaterialrätten är sedan decennier eftersatt i Sverige. Det gäller både lagstiftningen samt myndigheternas och de mindre aktörernas kompetens. Patent- och registreringsverket (PRV) och Vinnova, som ansvariga myndigheter, är i behov av reformer. Under hösten presenteras regeringens Forsknings- och innovations-proposition. Vi hoppas att immaterialrätten prioriteras.

Europas regeringar har efter flera decenniers förhandlande enats om en europeisk patenträtt. Den gemensamma domstolen Unified Patent Court (UPC) etablerades 2023. Genom UPC får en dom rättslig verkan i 18 länder. Reglerna gynnar de mindre aktörerna bland annat genom ett tak för rättegångskostnader.

Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) har i dagarna fått i uppdrag att göra en förstudie till en Nationell immaterialrättsstrategi. Detta är välkommet.

Europa fokuserar på höjd produktivitet vilket har understrukits av Draghi-rapporten. Dessutom har regeringens Produktivitetskommission presenterat sin första rapport. Immaterialrätten är ett centralt verktyg om produktiviteten ska höjas.

Forskning, som skall kommersialiseras, måste skyddas vilket sker med patent eller som företagshemlighet 

Forskning, som skall kommersialiseras, måste skyddas vilket sker med patent eller som företagshemlighet. Skyddet i sig är kostsamt, men än kostsammare är eventuella rättstvister. Endast en studie finns som visar hur företagen hanterar tvister om patenträttigheter. Mer än 1 400 rättegångar i 40 länder där svenska företag varit en part har analyserats.

Myndigheterna är centrala

Studien visar på bristande kompetens både hos de mindre företagen och deras rådgivare.

PRV och Vinnova är centrala för att kommersialisera forskningsresultat. PRV granskar och godkänner patent. På PRV:s hemsida meddelas att ”Du kan också på egen hand vända dig till Patent- och marknadsdomstolen, PMD.” Det betyder ett konkret råd till patentinnehavaren att på egen hand stämma motparten. Kostnaderna för en process varierar, men några miljoner kronor är en god uppskattning. PRV:s råd strider mot Förvaltningslagens krav på saklighet.

I en rapport från Vinnova från 2024 kan man läsa att ”Strategisk och medveten hantering av immateriella tillgångar behövs lyftas fram och ges en central roll såväl inom forskning som deeptech-företag.” Syftet med de statliga anslagen har under lång tid varit att skapa immateriella värden.

På grund av undermåliga utvärderingar har Vinnova inte noterat hur kapitalsvaga anslagsmottagare systematiskt blivit överkörda vid tvister. En erfarenhet som borde ha ingått i den egna lärprocessen. Sammanfattningsvis visar detta Vinnovas svaga fokusering på värdeskapande.

Riksdagen bryr sig mer

Intresset för immaterialrätten är, besynnerligt nog, högre inom riksdagen än hos myndigheterna. Sedan 2016 har vi skrivit flera artiklar, presenterat problemet i näringsutskottet 2018 och försökt övertyga Vinnova om vikten av att studera rättegångsreglerna i patentmål. Två år senare skrev nuvarande utbildningsministern Johan Pehrson att patentskyddet i Sverige är för svagt. 2022 motionerade sex partier (KD, L, M, S, SD och V) om behovet av en utredning rörande de höga rättegångskostnaderna i patentmål.

Den kommande Forsknings- och innovationspropositionen måste prioritera immaterialrätten. Det fordras vidare en reform av PRV och Vinnova. Tillsammans bidrar detta till att 2024 kan bli ett genombrottsår för immaterialrätten. Annars får startup-företag, universitetsforskare och Sveriges konkurrenskraft fortsatt vara politiskt missgynnade i väntan på reformer.