Svantesson missnöjd med Arbetsförmedlingen

Elisabeth Svantesson är Moderaternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor. Hon var tidigare arbetsmarknadsminister. I bagaget har hon en licentiatavhandling från 2006 i ett ämne som har blivit högaktuellt – nyanländas roll på arbetsmarknaden.

– Det tar väldigt lång tid för utrikesfödda att få sitt första jobb. När jag skrev min avhandling var mediantiden 7-8 år. Det är ungefär densamma idag. Det är för lång tid, säger Elisabeth Svantesson i en intervju med Altinget.  

Hon anser att arbetslösheten ser annorlunda ut i dag jämfört med för tio år sedan och då måste verktygen anpassas till det. Arbetsförmedlingen måste anpassas till detta anser hon.

– Arbetslösheten ser inte likadan ut nu som för tio år sedan. Vad ska Arbetsförmedlingen göra? Vad ska man inte göra och hur ska man göra det man ska gör på ett bättre sätt?  

Många obesvarade frågor

Arbetslösheten ser inte likadan ut nu som för tio år sedan. 

Elisabeth Svantesson (M)
Arbetsmarknadspolitisk talesperson

Svantesson anser att man måste ta sig an dessa frågor på djupet.

– Det är helt nödvändigt. 

Hon radar upp fler frågor som hon tycker kväver svar.

– Vem ska göra vad? Hur ska man jobba med privata aktörer?

Svantesson anser att Arbetsförmedlingen inte ska ha ansvar för nyanländas boende. Det ansvaret borde istället vila på länsstyrelserna.

– De har ett mer naturligt samarbete med kommunerna, säger hon.

Samtidigt gnisslar samarbetet mellan vissa kommuner och Arbetsförmedlingen. Kommunerna ansvarar för sfi, svenska för invandrare, medan Arbetsförmedlingen ansvarar för insatser på arbetsmarknaden.

– Mellan flera kommuner och Arbetsförmedlingen fungerar detta inte tillräckligt bra. Det är inte tillräckligt flexibelt. Många som kommer nu är väldigt högutbildade och har lätt för att lära sig språk, då kan det vara en webbaserad språkutbildning och inte klassrumsundervisning som är det bästa, säger Svantesson.

Utbildningar med låg effekt

Ett annat område är arbetsmarknadsutbildningar.

– Det är ett kärnverktyg inom arbetsmarknadspolitik. Men här vi ser att effekten av dem är låg.

För ett par veckor sedan presenterade regeringen ett paket av åtgärder som syftar till att nyanlända ska komma in snabbare på arbetsmarknaden. 

– Det finns en bred samsyn över mycket. Vi har sedan tidigare föreslagit att man ska lära sig svenska snabbare. Det jag saknar är mer diskussion om flera vägar in till första jobbet

Svantesson vill sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Moderaterna föreslår därför en förlängd provanställningstid och fler typer av lärlingsanställningar.

– Lönekostnaden för arbetsgivaren spelar en roll. Därför sänkte vi arbetsgivaravgiften för unga.

Den rödgröna regeringen har tagit bort den riktade sänkningen av arbetsgivaravgiften.

– Speciellt om man tar en person som är oerfaren eller en person som är utrikesfödd, som man inte vet vad personen kan. Då tror jag att vägen in är lärlingsjobb. Då blir det en lägre ingångslön eftersom det också ingår utbildning, säger hon.

Det nya utanförskapet

Dagens arbetslöshet vill Moderaterna begreppsmässigt fånga som ”det nya utanförskapet”.

I diskussionen om detta backar Svantesson bandet nio år och till uppkomsten av begreppet ”utanförskapet”.

– Vi satte fingret på år 2006 att vi var ett av världens mest hälsosamma länder på många sätt, men att vi hade enormt höga sjukskrivningstal. Väldigt många trängdes undan i sjukskrivingar eller förtidspension.

Hon menar också att det lönade sig dåligt att jobba.

– Det var frågor som vi hade politiska svar på.

Nu anser hon att läget är annorlunda. Arbetslösheten bland unga och utrikesfödda är hög, speciellt svår är den för unga som inte har gått ut gymnasiet.

– Det är där den största utmaningen finns och det är där politiken ska fokusera och det är där vi ska ha lösningarna.

Men hur exakt det ”nya utanförskapet” definieras och hur det ska mätas är oklart.

– Vi kommer att återkomma till begreppet hur vi använder det och hur man kan mäta det.

En fingervisning kan man dock få genom att titta på det som Arbetsförmedlingen kallar ”utsatta grupper” i statistiken.