”Studenter har inte råd att utbilda sig inom bristyrken”

Sverige har ett stort behov av akademiskt utbildad personal inom flera samhällsviktiga områden. Vård, skola och omsorg utgör grundbulten av vår välfärd och utveckling. 20 av 21 regioner rapporterar att de har brist på barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, och enligt Skolverket kommer det år 2035 att saknas 12 000 nyutexaminerade lärare och förskollärare. Trots politiska förslag för att få till mer personal och öka antalet utbildade, så saknar vissa studenter fortfarande de ekonomiska förutsättningarna att fullfölja utbildningen.

Brist på praktikplatser

Ett stort problem rör den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). För utbildningar inom lärar- och vårdyrken är VFU obligatorisk och innebär att studenterna ska göra praktik inom de yrken som de senare ska komma att arbeta i.

Kärnan i problemet har att göra med en allmän brist på VFU-platser som råder i landet. Enligt en kartläggning från tidningen Vårdfokus kunde mindre än hälften av sjuksköterskeutbildningarna fastställa att de hade tillräckligt med platser inför vårterminen 2022. Det råder även brist på utbildade handledare, vilket beror på den personalbrist som finns inom både skola samt hälso- och sjukvård. Det får till följd att verksamheter antingen inte kan ta emot studenter, eller att studenterna handleds av personal som inte har genomgått handledarutbildning.

Som en följd av platsbristen är det relativt vanligt att studenter får en VFU-plats långt från sin studie- eller bostadsort. I de fallen tillkommer extra kostnader, i form av resa till praktikplatsen, eller att studenten tillfälligt behöver bosätta sig på den andra orten. Det finns inget centralt regelverk som säger att studenten ska ersättas för den kostnaden; ofta får denne betala själv. Det tär på studenternas redan mycket ansträngda ekonomi.

Regeringen behöver skjuta till resurser

En kartläggning som Sveriges förenade studentkårer har gjort visar att lärosätena hanterar kostnader för VFU mycket olika. Kostnaden för att slutföra en utbildning kan variera med flera tusen kronor mellan studenter som läser samma program men på olika lärosäten, men det kan också variera för programstudenter inom ett och samma lärosäte. Det beror på att det är upp till lärosätena och VFU-platserna själva att avgöra dels om de ersätter studenternas kostnader, och dels med hur mycket.

Att tillföra resurser så studenter ersätts för VFU-kostnader är en investering för framtiden, för det behov Sverige har av kvalificerad arbetskraft inom samhällsbärande områden.

Lärosätena har alltså ingen skyldighet att ersätta studenterna för kostnader i samband med VFU. För de studenter som inte har råd att betala för dessa extra kostnader återstår då att ansöka om CSN:s merkostnadslån, ett lån som inte alla studenter kvalificerar sig för. ;Det är inte rimligt att studenter själva ska behöva stå för rese- och boendekostnader till följd av att de utför obligatorisk VFU.

Om studenter ska kunna ersättas för sina VFU-kostnader av lärosätet innebär det i sin tur en kostnad för lärosätet. För det behöver lärosätena kompenseras genom ökade resurser. Så som det ser ut i dag är ersättningsbeloppen redan urholkade och ska inte belastas ytterligare. Därför behöver regeringen skjuta till mer resurser för att lärosätena ska kunna ersätta studenterna.

Investering för framtiden

Att tillföra resurser så studenter ersätts för VFU-kostnader är en investering för framtiden, för det behov Sverige har av kvalificerad arbetskraft inom samhällsbärande områden. Låt inte studenterna själva stå för den här kostnaden. Vi vill därför uppmana regeringen att säkerställa att lärosätena tilldelas tillräckligt med medel för att ersätta studenterna för deras VFU-relaterade kostnader.