Debatt

Skolfi: Behövs mer forskning för att utveckla komvux

DEBATT. Det är numera fler som studerar på komvux än inom gymnasieskolan. Men om vuxenutbildningen ska kunna utvecklas så måste man satsa mer pengar på forskningen, skriver Skolforskningsinstitutet.

Foto: David Leth Williams/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Camilo von Greiff
Direktör, Skolforskningsinstitutet



Pontus Wallin
Forskare och projektledare, Skolforskningsinstitutet



Utbildningen i svensk skola ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolforskningsinstitutet har inrättats för att främja den vetenskapliga grunden i undervisningen. Vi genomför vårt uppdrag främst genom att göra systematiska forskningsöversikter och finansiera praktiknära skolforskning.

Rektorer ska möjliggöra

I praktiken är det förstås lärare och förskollärare som i sitt dagliga arbete säkerställer att undervisningen vägleds av forskningsbaserad kunskap. För att göra det behöver de ta del av relevanta forskningsresultat, en uppgift som rektorer och utbildningsanordnare behöver uppmuntra och möjliggöra.

Komplext arbete för komvuxlärare

För lärarna inom vuxenutbildningen i Sverige är denna uppgift särskilt utmanande. Komvux har vuxit kraftigt och det är numera fler som studerar på komvux än inom gymnasieskolan.

Den av Komvuxutredningen (SOU 2018:71) föreslagna satsningen på 12 miljoner är nödvändig, men knappast tillräcklig.

Elever inom komvux har mycket olika behov och förutsättningar som lärare kan behöva bemöta på olika sätt. Komvux har också öppnat upp för undervisning på distans med hjälp av digitala verktyg, vilket ytterligare kan öka komplexiteten i lärarens arbete.

Stimulera till interaktion

Skolforskningsinstitutet publicerar i dag en systematisk översikt om individanpassad vuxenutbildning med fokus på digitala verktyg. Syftet har varit att utifrån relevant forskning av hög kvalitet från hela världen ge lärare stöd i hur de kan utforma sin undervisning på vetenskaplig grund.

Kortfattat visar resultaten att det kan vara viktigt att skapa en miljö för lärande som stimulerar till interaktion, inte bara mellan lärare och elever, utan också mellan elever. Vuxna elever kan vidare ha en mångfald av livserfarenheter och deras lärande kan gynnas av att undervisningen knyter an till dessa.

Digitala verktyg kompletterar

Översikten visar även att olika elever kan ha olika förutsättningar för att lära med hjälp av digitala verktyg, men att sådana verktyg kan användas som komplement i och till klassrumsundervisningen.

Bland annat kan repetition av undervisningsinnehållet möjliggöras för dem som har sådana behov. Slutligen framgår det att vuxna elever behöver en god introduktion till lärande med digitala verktyg.

Otillräcklig satsning

Ett övergripande resultat från översikten är tyvärr också att forskningen om vuxenutbildning är fragmenterad och otillräcklig.

Visst kan lärare få värdefull kunskap från vår översikt, men det behövs mer forskning för att lärare ska få ett tillräckligt stöd. Den av Komvuxutredningen (SOU 2018:71) föreslagna satsningen på 12 miljoner är nödvändig, men knappast tillräcklig.

Det är i sammanhanget viktigt att prioritera den praktiknära forskningen, alltså forskning om metoder och arbetssätt i undervisningen som görs för och med professionen.

Dokumentation

Seminarium i Almedalen 2019:

Hur kan individanpassad vuxenutbildning se ut?

1 juli: 11:30 - 12:15

Medverkande:

  • Pontus Wallin, forskare/projektledare, Skolforskningsinstitutet
  • Hanna Sällström Jonasson, rektor, Vuxenutbildningen Gotland
  • Camilo von Greiff, direktör, Skolforskningsinstitutet

Nämnda personer

Camilo von Greiff

Tidigare direktör Skolforskningsinstitutet
Doktor i nationalekonomi

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00