SCB lanserar nytt arbetslöshetsmått: ”Allt knepigare att höra av sig till folk”

Ny sysselsättningsstatistik ska komplettera AKU som dras med stora bortfallsproblem. I stället för telefonintervjuer bygger den på uppgifter från andra myndigheter, ett sätt att framtidssäkra statistiken enligt SCB:s generaldirektör Joakim Stymne.

"Totalt sett går SCB i en riktning mot färre urvalsundersökningar" säger Joakim Stymne, generaldirektör för SCB som lanserar ny statistik som komplement till arbetskraftsundersökningarna. 
"Totalt sett går SCB i en riktning mot färre urvalsundersökningar" säger Joakim Stymne, generaldirektör för SCB som lanserar ny statistik som komplement till arbetskraftsundersökningarna. Foto: Pontus Lundahl/TT
Miranda Olsson

Det är Joakim Stymnes andra valår som generaldirektör för Statistiska centralbyrån (SCB). Myndigheten har precis lanserat en ny sorts statistik för arbetslösheten i Sverige, en fråga som i vissa fall får stor uppmärksamhet i samband med valen.

Vi behöver utveckla metoder så långt det någonsin är möjligt att ta fram uppgifter på andra sätt.

Joakim Stymne
Generaldirektör, SCB

Befolkningens arbetsmarknadsstatus, BAS, redovisades för första gången den 31 maj och ska ge mer information om läget på arbetsmarknaden, bland annat kring antalet sysselsatta och arbetslösa. Statistiken ska komplettera Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som sedan länge står för de officiella arbetslöshetssiffrorna.

– BAS ger mycket större möjligheter att ställa frågor om strukturer på arbetsmarknaden, regionala skillnader och detaljerade nedbrytningar. Vi har sett en efterfrågan på den här typen av statistik. Nu går det att göra och det behöver göras, säger Joakim Stymne till Altinget.

Från och med 2019 kan myndigheten använda sig av arbetsgivardeklarationer som inkommer varje månad. BAS bygger på data från flera statliga myndigheter och betraktas som en totalundersökning, till skillnad från AKU.

Hälften svarar inte

AKU genomförs genom telefonintervjuer med ett urval av befolkningen. För några år sedan väcktes stor uppmärksamhet när brister hos ett externt konsultföretag som genomförde intervjuerna upptäcktes. SCB sade upp avtalet med företaget, men fortsatt finns en problematik kopplad till denna typ av urvalsundersökningar.

– Det finns problem med direktinsamlingarna och blir allt knepigare att höra av sig till folk. Vi behöver utveckla metoder så långt det någonsin är möjligt att ta fram uppgifter på andra sätt, säger Stymne.

Sedan 2010 har andelen svarande i AKU sjunkit med ungefär 30 procentenheter, till ett bortfall på uppåt 50 procent. I en rapport från myndigheten beskrivs bortfallet ha implikationer för såväl statistikens kvalitet som kostnader, och ökningen beskrivs resultera i mindre tillförlitliga skattningar.

Samtidigt anser Stymne att statistiken håller den nivå som man kan kräva.

– Vi ser inte att det finns allvarliga kvalitetsproblem med AKU. Metoderna är väl utvecklade, och vi vet väldigt mycket om de som inte svarar på undersökningen.

Färre urvalsundersökningar

Nyheten BAS är ett exempel på hur myndigheten vänder sig till så kallade registerbaserad statistik, men myndigheten kommer inte helt sluta med urvalsundersökningar.

– Vi kommer att ha bägge delarna. Vi kommer såklart fortsätta fråga folk om saker och ting, men totalt sett går SCB i en riktning mot färre urvalsundersökningar. Det är ett sätt att framtidssäkra statistiken, säger Joakim Stymne.

Även om myndigheten skulle vilja överge AKU är det inte möjligt då undersökningarna, till skillnad från BAS, anges i SCB:s regleringsbrev och följer internationella krav.

– AKU är EU-reglerat. Det säkerställer jämförbarheten inom Europa och med andra länder, men BAS är ett komplement och svarar på lite andra frågor.

Skillnader i statistiken

I flera fall behandlar BAS och AKU också samma frågor och det kan hända att det uppkommer olika svar. Till exempel uppges antalet sysselsatta första kvartalet 2022 i den första BAS-statistiken vara 50 000 färre än antalet som uppges i AKU för samma period.

Riskerar det inte att skapa en förvirring med flera mått för samma sak?

– Min gissning är att de inte kommer att ge helt olika bilder av hur arbetsmarknaden ser ut, men om vi ser skillnader behöver vi kunna förklara vad det beror på. Det är ändå samma land de ska beskriva.

Så vilken statistik ska man använda sig av?

– Om man vill veta hur Sverige förhåller sig till andra länder, hur arbetslösheten ser ut jämfört med för 15 år sedan eller vill ha en bild av konjunkturen då är det utan tvivel AKU man ska använda. BAS kommer också visa månatliga förändringar men det dröjer ett tag innan det finns en tidsserie som kan användas på allvar, säger Stymne.

BAS lanserades den 31 maj och kommer till en början att redovisas kvartalsvis. Än så länge betraktas BAS som statistik under uppbyggnad, men planeras att bli officiell statistik i slutet av 2023.

Nämnda personer

Joakim Stymne

Generaldirektör för Statistiska centralbyrån, f.d. generaldirektör för Statens pensionsverk
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm, 1985), master i ekonomi (Harvard Uni. 1989)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00