Omtvistade årliga lönekartläggningar genomförs
JÄMSTÄLLDHET. Årliga lönekartläggning ska leda till jämställdare löner hoppas regeringen och facken. Det finns inga bevis som tyder på det svarar Näringslivets regelnämnd som anser att vart tredje år räcker.
Ella Sundström
ReporterFöretag ska genomföra lönekartläggningar varje år istället för vart tredje som gäller idag, enligt ett lagförslag som regeringen överlämnar till riksdagen. Efter många turer ändrar regeringen nu tillbaka ändringen i diskrimineringslagen som alliansregeringen drev igenom 2009. Förutom att genomföra årliga kartläggningar ska företagen även ta fram handlingsplaner för att ta fram mer jämställda löner.
Syftet är att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Men Andrea Femrell, VD på Näringslivets regelnämnd, är mycket tveksam till att ökade kartläggningar kommer att leda fram till det målet. Istället menar han att effekterna av årliga kartläggningar är undermåligt belysta.
– Vi har väldigt svårt att förstå varför man väljer att gå tillbaka till varje år istället för som nu. Det finns inget empiriskt bevis att fler kartläggningarna leder till mer jämställdhet och jämlikare löner. Däremot mer kostnader. För mindre företag blir det som att lägga lök på laxen, säger han till Altinget.
Färre kartläggningar genomförs
Den bilden delas inte av Ulrika Hagström, jämställdhetspolitisk utredare på fackförbundet TCO. Med individuell lönesättning och fastställda lönekriterier menar hon att steget till göra en lönekartläggning och föra ner det på papper är litet.
– Om man som arbetsgivare vill ha en lönesättning som ger jämställda löner, då måste man på något sätt undersöka att man faktiskt har det. Om man tror att det går av sig själv tycker jag att man är ganska naiv, säger hon till Altinget.
Sedan det årliga kravet togs bort har effekten blivit att många arbetsgivare inte ens genomför kartläggningar var tredje år, menar Ulrika Hagström.
– Det blir så sällan att arbetet avstannar. Det är nya löner varje år och det är vanligt att folk byter arbetsplatser. Många fackförbund vill ha lagen i ryggen för att kunna bedriva det här arbetet.
Gäller fler företag
Lagförslaget innebär även att företag med fler än tio anställda ska genomföra årliga kartläggningar, istället för det nuvarande kravet på 25 anställda. Det kommer att slå hårt på mindre företag eftersom det kommer leda till stora administrativa kostnader, menar Andrea Femrell.
– Politiken vill visa på handlingskraft. Men det räcker inte med att ta fram massa papper, man måste kunna visa på att det uppnår syftet, vilket man inte har kunnat göra i det här fallet.
Ulrika Hagström tycker tvärtemot att lagen är ett steg i rätt riktning eftersom handlingsplanen även innebär att arbetsgivare ska arbeta med aktiva åtgärder utifrån alla diskrimineringsgrunder. Däremot hade TCO föredragit en lagstiftning med möjlighet att i kollektivavtal förhandla om lönekartläggningar framför tvingande lagregler.
– Då hade arbetsgivare haft en morot att tänka ett varv extra i olika branscher.
BESLUTSKEDJAN - PROPOSITION
Vad händer nu?
Partierna och ledamöter i riksdagen ska nu lägga fram sina motförslag, motioner, på regeringens förslag. Motionstiden går ut den 6 april.
Läs regeringens lagförslag: Proposition 2015/16:135 här.