"När viruset klingat av behövs ett abrupt slut på ekonomiska bazooka-åtgärder"

DEBATT. Jag vill varna för att inte minst näringsliv och fack kan förväntas lobba och jobba för en förlängd kris- och stimulanspolitik med konkurrenssnedvridande inslag långt in på 2020-talet, skriver Carl B Hamilton, tidigare professor i internationell ekonomi.

Carl B Hamilton
Fd professor i internationell ekonomi och mångårig riksdagsledamot och utskottsordförande (L)


Nu haglar åsikterna om hur coronavirusets ekonomiska konsekvenser ska hanteras.

Jämförelser görs ofta med en djup och snabbt spridd lågkonjunktur, särskilt finanskrisen 2008-09. Jag menar att det är en förhastad liknelse. Det vi nu ser är en högst temporär kris, som bör mötas med dels temporära, dels generella insatser.

"Ha ett öppet sinne"

Hellre än den senaste finanskrisen bör man fundera över erfarenheten i Sverige av läget direkt efter andra världskriget. En allmän åsikt vid krigsslutet bland svenska politiker och ekonomer var att det skulle bli en djup och långvarig lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Men det blev motsatsen.

Det blev inte någon så kallad keynesiansk brist på allmän efterfrågan. I stället följde rekordåren under 1940-, 50-, och 60-talen. Det gäller alltså att ha ett öppet sinne inför den ekonomiska historiens lärdomar, och inte bara tänka på senaste krisen. Produktionen är pausad och skolad arbetskraft finns beredd.

Klingar av automatiskt

Jämförelser med finanskrisen 2008-09 haltar också på andra viktiga punkter. Den viktigaste är att vi redan känner till grundorsaken till krisen – utbrottet av coronaviruset – och att det är ett temporärt fenomen.

Vi vet att denna grundorsak snart klingar av automatiskt, sannolikt redan under andra hälften av 2020. Även om slutpunkten för epidemin skulle infalla något senare, vet vi att den ligger nära i tiden i jämförelse med avmattningen av en traditionell finanskris, i ett ofta komplicerat och långvarigt förlopp.

"Avklarad vid årsskiftet"

En ekonomisk återhämtning har under den senaste månaden kunnat skönjas i Stillahavsasien. I stället för att notera detta som något konstruktivt och hoppfullt söker europeiska och svenska bedömare efter tecken på att virusets härjningar i Asien skulle vara annorlunda än i Europa.

Men varför skulle virusets konsekvenser här bli särskilt annorlunda än i Asien? Huvuddelen av den ekonomiska återhämtningen kan för Europa vara avklarad vid årsskiftet 2020/21 om den följer ungefär samma förlopp som den asiatiska.

En svag påtryckningsgrupp

För Sverige är det akuta problemet att både sjukvården och äldreomsorgen löper hög risk att kraftigt överbelastas, och därmed att onödigt många sköra människor får lida och dö i brist på sjukvårdsresurser.

Det gäller även andra som är extra utsatta, till exempel hemlösa och andra socialt marginaliserade, liksom personer med olika former av funktionsvariationer. I det akuta skedet bör därför fokus ligga på resurser till sjukvård och omsorg.

Men kommer det att ske? I politiken kan gamla och sjuka människor antas vara en relativt svag påtryckningsgrupp, och inte särskilt effektiva i media och politik med att föra fram sina behov och resurskrav. Deras företrädare inom till exempel sjuk- och åldringsvård är inte erfarna påtryckare i rikspolitik och media, utan mer vana att hantera kommunal- och landstingskommunala förhållanden.

Riskerar bli stort problem

Medan fack och arbetsgivarorganisationer är välorganiserade påtryckare för sina medlemmar med goda kontakter med rikspolitikerna är det inte säkert att politikerna klarar av behovet att prioritera de gamla och skröpliga. Det är kanske inget stort problem just nu, mitt i krisen, men riskerar att bli ganska snart.

Kan vi lita på att politikerna inte koncentrerar sig på mer resurser till undersysselsatta friska och arbetsföra medlemmar och väljare?

Konkurrensen om recepten i krispolitiken från företrädare för fack och näringsliv är starka. Krav att offentliga resurser ska tillföras friska och arbetsföra framförs med betydande kraft och tydlighet.

"Övervintra" virusattacken

Ropen på hjälp från enskilda företag och intressegrupper skapar lätt snedvridningar av konkurrensen. Varför kan SAS stödjas med 1,5 miljarder kronor utan att konkurrerande flyg- och tågföretag får motsvarande miljarder? Strider inte svenska statens agerande mot EU:s konkurrensregler?

Styråran för politiken bör vara att sysselsättning, produktion och baskonsumtion ska "övervintra" virusattacken. De beslut om miljardbelopp som nu presenteras är föga informativa när det gäller åtgärdernas effekt på efterfrågan eller konkurrensen och är svåra att utvärdera.

Återgång till det normala

Förutsatt att krisinsatserna under 2020 avvecklas så snart den akuta krisen bedarrat, är detta kanske inget stort problem. Krispolitiken under återstoden av 2020 får kosta vad den kosta vill. Men därefter måste det bli en snabb och beslutsamt driven återgång till normal konkurrensneutral, regelstyrd budgetberedning och ekonomisk politik, avtagna spenderbyxor, och en livlig ekonomisk-politisk debatt om fortsättningen.

Abrupt slut på bazooka-åtgärderna

Erfarenhetsmässigt blir det politiskt tufft för politiker att orka dra tillbaka det offentliga stöd som olika aktörer nu intecknar som "sitt", kräver mer av, och vänjer sig vid. En kommande period med politik för "ekonomisk avgiftning av kris-stöd" – särskilt de selektiva stöden – bör redan nu aviseras av politikerna.

När viruset klingat av blir det – om jag fick bestämma – ett tämligen abrupt slut på de finanspolitiska och penningpolitiska bazooka-åtgärderna för enskilda företag och opensionerade, friska arbetsföra. Sjukvården och äldreomsorgen behöver kanske en längre tid för återgång till normal landstingskommunal verksamhet.

Alltså: Jag vill varna för att inte minst näringsliv och fack kan förväntas lobba och jobba för en förlängd kris- och stimulanspolitik med konkurrenssnedvridande inslag långt in på 2020-talet.

Forrige artikel SKR: Studentmedarbetare bidrar till en bättre välfärd SKR: Studentmedarbetare bidrar till en bättre välfärd Næste artikel Fi: Stimulera ekonomin – anta nödpaket för låginkomsttagare Fi: Stimulera ekonomin – anta nödpaket för låginkomsttagare
Machokulturen inom byggbranschen hindrar utveckling

Machokulturen inom byggbranschen hindrar utveckling

JÄMSTÄLLDHET. Under de senaste åren har medvetenheten om jämställdhet bland cheferna inom byggbranschen ökat dramatiskt. Dock uppfattar kvinnorna arbetsklimatet som betydligt sämre än männen. Det visar en ny rapport från Byggcheferna.

Tobias Baudin: Undersköterskor och vårdbiträden går först

Tobias Baudin: Undersköterskor och vårdbiträden går först

INTERVJU. Äldreomsorgen får medvind när regeringen miljardsatsar på äldreomsorgen. Kommunals ordförande Tobias Baudin vill höja statusen på äldreomsorgen med bättre löner och villkor. Att tala svenska är en förutsättning för självständigt arbete, menar han.