LR: Så får vi fler att söka yrkesprogram

DEBATT. Bilden av gymnasiala yrkesutbildningar måste förändras. Det är ett sätt att lösa kompetensbrist i Sverige, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.  

Åsa Fahlén
Ordförande, Lärarnas riksförbund

 

Denna vecka är den ”Europeiska veckan för yrkesutbildning”. Syftet med den är att främja och visa värdet av yrkesutbildningar runt om i Europa. I Sverige är det verkligen angeläget att göra mer för att få fler ungdomar att välja yrkesprogrammen och fullfölja sina studier till examen.

Enligt en undersökning som Svenskt näringsliv genomfört i år har två av tre svenska företag svårt att hitta rätt kompetens. Det gör det svårt för Sverige att rulla.

Vilda western

De gymnasiala yrkesutbildningarna har många utmaningar. En av dem är att utbudet av utbildningar i dag inte är likvärdigt i hela landet. Många elever kan därför inte välja ett visst yrkesprogram utan att behöva flytta på sig. Denna brist på likvärdighet handlar till stora delar om de stora kostnader det innebär att driva ett yrkesprogram.

Här kan man ju bara tänka sig vilka initiala investeringar som krävs för att till exempel starta ett fordonsprogram till skillnad från det samhällsvetenskapliga programmet. I den mycket pressade, närmast katastrofala ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i, är vi rädda för att dessa brister i likvärdigheten kommer att öka ytterligare.

I stället för den vilda western som finns i dag, vad gäller både etablering och nedläggning av olika program, måste det bli ordning och reda i dimensioneringen.

För få tar examen

Ett annat problem är den för låga genomströmningen från gymnasieskolans yrkesprogram. För att vända den negativa utvecklingen krävs det krafttag av olika slag. Helt avgörande för att stärka yrkesprogrammens kvalitet är att branscherna får och tar mer ansvar över yrkesutbildningarnas utformning och innehåll.

Minst lika viktigt är att lärarna ges bättre förutsättningar att göra ett bra arbete, det innebär både mer tid för varje elev men även kontinuerlig fortbildning och uppdatering av kunskaper. Detta är extra viktigt i branscher som förändras i snabb takt.

Stora skillnader

Det är också helt uppenbart att gymnasieskolan behöver en annan finansieringsmodell som harmonierar bättre med elevunderlaget. För ett och samma program kan resurserna i dag vara nästan detsamma, trots stora skillnader i elevsammansättning.

Ett exempel är bygg- och anläggningsprogrammet, där sannolikheten för att en elev ska nå gymnasieexamen på tre år är cirka 45 procent i Nynäshamn, medan sannolikheten närmar sig 80 procent i Sandviken.

Mer likvärdig skola

För att vända utvecklingen måste självklart ännu större resurser satsas i Nynäshamn även om ingen kommun får slå sig till ro innan alla elever tar sig igenom gymnasieskolan. När det gäller förutsättningarna för att en elev klarar gymnasieskolan och tar examen inom tre år, är betyg från grundskolan en mycket bra indikator.

Grundskolebetyg och riksprislistan som Skolverket årligen tar fram, ger därmed en mycket god uppfattning om hur mycket en elev borde få med sig i utbildningsresurs. På detta sätt skulle bygg- och anläggningseleverna i Nynäshamn få mer än dem i Sandviken.

Lärarnas riksförbund är övertygad om att en mer kompensatorisk resursfördelning ger en mer likvärdig skola, och i och med detta ökar andelen elever som uppfyller målen för en gymnasieexamen.

Ny ledning

Lärarnas riksförbund ser att det finns skriande behov av att ändra styrningen av den svenska gymnasieskolan. En statlig regional struktur måste till som ansvarar för att pengarna hamnar på rätt ställe och att utbildningar anordnas där behoven finns.

Denna organisation ska finansieras av staten, med andra ord så ska det ekonomiska ansvaret lyftas från kommunerna. Finansiering och dimensionering av den svenska gymnasieskolan ska vara en statlig angelägenhet.

Ett attraktivt alternativ

Men vilka satsningar som än görs på själva yrkesutbildningen räcker det inte långt om samhällets bild av att praktiska kunskaper skulle vara mindre värda inte förändras. Här har vi i Sverige ett stort jobb att göra. Här vill jag lyfta fram studie- och yrkesvägledningens roll när det gäller att visa på vilka möjligheter som studier på ett yrkesprogram kan ge.

Denna vägledning får inte reduceras till ett enstaka tillfälle under årskurs nio, utan måste förstärkas och ske kontinuerligt under hela högstadiet.

Yrkesutbildningen måste ses som ett attraktivt alternativ för alla elever som lämnar grundskolan och för alla vuxna som står utanför arbetsmarknaden och behöver komma in.

Forrige artikel M: Friåret är på gränsen till stötande M: Friåret är på gränsen till stötande Næste artikel TCO och Klys: Vi måste stärka tryggheten i ett föränderligt arbetsliv TCO och Klys: Vi måste stärka tryggheten i ett föränderligt arbetsliv