LO, PTK och Svenskt näringsliv: Sverige har inget undantag från direktivet

Claes-Mikael Ståhl
Jurist, LO
Hedvig Forsselius
Jurist, PTK
John Wahlstedt
Arbetsrättschef, Svenskt näringsliv

I slutet av oktober presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner.

I debatten har det hävdats att Sverige och Danmark undantagits från direktivet. I den gemensamma rättsanalys som LO, PTK och Svenskt näringsliv nu släpper framgår dock tydligt att så inte är fallet. Vår arbetsmarknadsmodell omfattas och påverkas i mycket hög grad av förslaget.

Detta trots att kommissionen lovade att medlemsstater där löner sätts genom kollektivavtal inte ska påverkas negativt av förslaget och att förslaget ska respektera partsautonomin.

Nu krävs klartext

Förslaget kan inte tolkas på annat sätt än att alla medlemsstater måste se till att alla arbetstagare ska omfattas av en minimilön.

Vår bedömning är att makten över arbetsmarknaden riskerar att bli europeisk på sikt. Arbetsmarknadens parter och den svenska lagstiftaren kommer successivt att förlora kontrollen över de regler som bygger upp kollektivavtalsmodellen och som ger förutsättningarna för svensk lönebildning. Självregleringens förutsättningar rubbas. Både arbetsgivares och arbetstagares incitament att organisera sig och teckna kollektivavtal riskerar att sjunka drastiskt.

Från LO, PTK och Svenskt näringsliv förväntar vi oss nu att regeringen och riksdagen mobiliserar alla resurser för att hindra att direktivet antas. Endast genom ett resolut agerande kan EU-fördragets skydd för den kollektiva självregleringen långsiktigt säkerställas. Hittills har regeringens agerande i Bryssel varit alltför avvaktande. Nu krävs klartext från Sveriges regering i förhandlingarna om direktivet.

"Har inte överlåtits till EU"

Vår partsgemensamma analys visar för det första att kommissionens förslag inte är förenligt med EU:s fördrag. Fördraget undantar uttryckligen "löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller lockout" från EU:s lagstiftningskompetens. Kompetens att lagstifta om löneförhållanden, föreningsrätt, strejk och lockout har inte överlåtits till EU. Det är frågor som ska regleras i varje land. Fördraget skyddar på så sätt kollektiva förhandlingar mellan parterna och kollektiva självregleringsmodeller som den svenska.

För det andra, Sverige har inget undantag från direktivet. Ett direktiv är bindande för alla medlemsstater. Förslaget kan inte tolkas på annat sätt än att alla medlemsstater måste se till att alla arbetstagare ska omfattas av en minimilön. Direktivets förpliktelser är generella och måste uppfyllas så att direktivets syfte uppnås.

För det tredje visar vår partsgemensamma analys att konsekvenserna för den svenska kollektivavtalsmodellen riskerar att bli oöverskådliga. Vad parterna kan förhandla och träffa kollektivavtal om – och mycket annat - kommer ytterst att beslutas i EU-domstolen.

Vår analys visar för det fjärde att kommissionens förslag genom sin utformning strider mot EU-fördragets subsidiaritetsprincip. I frågor där medlemsstaterna inte överlåtit kompetens till EU att lagstifta finns naturligtvis inte heller i första läget något utrymme för reglering på EU-nivå. Direktivförslagets innehåll är ytterst paradoxalt mot bakgrund av kommissionens uttalade ambition att med direktivet stärka medlemsstaternas kollektivavtalstäckning.

Modellen står på spel

Sammantaget utgör kommissionens förslag ett mycket allvarligt hot på den svenska kollektivavtalsmodellen. Direktivförslaget består av allmänt formulerade principartiklar som kommer att behöva tolkas och fyllas ut av EU-domstolen.

Långsiktigt står den kollektiva självregleringsmodellen – där parterna ges det primära ansvaret att självständigt reglera villkoren på arbetsmarknaden – på spel.