Låt inte ett för högt lönegolv rasera det goda arbete som påbörjats

Teknikindustrin är motorn i den gröna och digitala omställningen med företag över hela landet. Teknikjobb har en hög multiplikatoreffekt – för varje direkt sysselsatt inom industrin skapas 1,2 jobb hos underleverantörer.

Samtidigt är kompetensförsörjningen mycket ansträngd. Lilla Sverige, med sina många företag, omfattande globala export och sina unicorn-bolag, är ett mycket teknikintensivt land. Demografin är en stor utmaning, ungdomarna blir färre och kampen om kompetensen hårdnar. Vi ser med glädje fram emot regeringens STEM-strategi för att stärka Sveriges position inom Science, Technology, Engineering och Mathematics. Företag, individer och samhället vinner på fler teknikutbildade. Men det kommer dessutom alltid att behövas utländska medarbetare, experter och forskare.
De nya reglerna för arbetskraftsinvandring som infördes november 2023 innebär att en lön på minst 80 procent av medianlönen, 28 480 kronor i nuläget, krävs för att beviljas arbetstillstånd till Sverige om man kommer från ett land utanför EU. Förra året, 2024, minskade all arbetskraftsinvandring till Sverige - både högkvalificerad och lågkvalificerad.

Kvalificerade jobb berörs av lönekraven

Nu pågår debatten om att kräva en lön motsvarande 100 procent av svensk medianlön för utländska talanger. En höjning om drygt 7 000 kronor på en månadslön. Med ett sådant lönegolv kommer det att bli svårt för till exempel maskinoperatörer, underhållstekniker och svetsare. Men även för nyexaminerade ingenjörer kan det bli problem.

Vi välkomnar att politiken nu ifrågasätter Tidö-överenskommelsen. Senast ut var Liberalerna som häromveckan uttryckte sin oro över konsekvenserna för näringslivet och arbetsmarknaden.

Yrkena som kommer att beröras av ett krav om 100% av medianlön är långt ifrån jobb med låga inträdeskrav eller låglönejobb. Utan detta berör kvalificerade jobb med stor efterfrågan. Det är också därför som en utredning föreslagit att det ska skapas listor på yrken som ska undantas från det nya lönekravet.

Mer administration och mer krångel

Det kanske låter bra i teorin, men i praktiken blir det mindre bra. Varje ansökan ska prövas mot dessa listor, vilket skapar ytterligare administration och krångel. Att myndigheternas yrkeskodsystem inte är sprungna ur syfte att fånga upp snabb teknologisk utveckling behöver knappast sägas.  Dessutom ser inte kompetensbehoven likadana ut i Luleå som i Göteborg.

På senare tid har politiken glädjande nog tagit itu med det byråkratiska krångel som hindrar kvalificerade internationella talanger från att jobba i svenska teknikföretag. Näringslivet har länge efterfrågat dessa åtgärder och nu ser vi äntligen resultatet – till exempel har handläggningstiderna för arbetstillstånd förbättrats avsevärt den senaste tiden. Regeringen har också utvidgat expertskatten så att fler kan omfattas, och genomfört förbättringar när det gäller blåkortssystemet, som ger högkvalificerade arbetare från länder utanför EU rätt att bo och arbeta inom EU. Det är mycket välkommet.

Tänk om, tänk rätt

Tidöregeringen behöver ta ansvar för att skapa goda förutsättningar för näringslivet, lyfta blicken och accelerera det strategiska arbetet för att stärka Sveriges attraktionskraft. En välkommen del i det arbetet vore att tänka om och tänka rätt kring lönenivåerna.

Vi måste underlätta – inte försvåra – för de personer med efterfrågad kompetens som vill komma hit. Annars finns det många andra länder som ivrigt står redo att ta emot dem.