Jämställdheten offras för försvarspolitiken

Sverige genomför nu den största militära upprustningen på över ett halvt sekel: Natomedlemskapet, det bilaterala avtalet med USA (DCA) och rekordstora försvarsinvesteringar. Besluten beskrivs som nödvändiga för säkerheten, men vems säkerhet är det som räknas? Vår nya rapport Försvarspolitikens konsekvenser för jämställdhet i Sverige visar att försvarspolitiken riskerar att försvaga kvinnors säkerhet och fördjupa ojämställdheten.

Besluten fattas av män

I regeringens underlag till beslut om Nato och DCA, som ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser, slås det fast att besluten inte kommer att ha några konsekvenser för jämställdhet. Någon analys har dock inte gjorts och inga aktörer med jämställdhetskompetens bjöds in i processen. Vår rapport visar tydliga konsekvenser för tre av Sveriges jämställdhetspolitiska delmål: makt och inflytande, mäns våld mot kvinnor och ekonomisk jämställdhet.

Försvars- och säkerhetspolitik är en av Sveriges mest mansdominerade arenor. När makt flyttas från civila till militära aktörer förstärks denna obalans. Besluten fattas av män, utifrån mäns perspektiv på säkerhet. Men säkerhet handlar inte bara om territorium, utan också om att kunna leva fritt från våld och ekonomisk utsatthet, något som militär upprustning inte kan åstadkomma utan snarare riskerar att förstärka.

Militära utgifter tränger undan vård och omsorg

Forskning visar att där amerikansk militär finns stationerad ökar prostitution och människohandel. Trots det har regeringen gett USA möjlighet att stationera trupper i 17 kommuner, utan någon diskussion om förebyggande åtgärder. Endast 30 procent av de kommuner som har en plan mot mäns våld mot kvinnor inkluderar prostitution och människohandel. Mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges största säkerhetsproblem. Ändå tävlar partierna om att lägga miljarder på militärt försvar medan kvinnojourer saknar resurser och skyddade boenden inte räcker till.

Försvars- och säkerhetspolitik är en av Sveriges mest mansdominerade arenor. 

Militära utgifter tränger också undan satsningar på vård, omsorg och utbildning. Det drabbar i sin tur kvinnor oproportionerligt, eftersom kvinnor i högre utsträckning arbetar inom offentlig verksamhet men också är mer beroende av den. När välfärden brister förväntas kvinnor täcka upp, med låga löner, dåliga arbetsvillkor och obetald anhörigvård. Konsekvensen blir sämre ekonomi, pension och hälsa.

Gör jämställdhetsanalyser

Kvinnors rättigheter har alltför ofta fått stå tillbaka i tider av kris och krig. Det är hög tid att regeringen tar ansvar för de jämställdhetspolitiska konsekvenserna av försvarspolitiken. Vi kräver:

• att försvarspolitikens konsekvenser för jämställdhet i Sverige erkänns och synliggörs
• att kvalitativa jämställdhetsanalyser genomförs inför försvarspolitiska beslut
• att lokala kvinnorättsorganisationer konsulteras inför försvarspolitiska beslut som berör lokalsamhällen.

Regeringens påstående att försvarspolitiken inte påverkar jämställdheten är felaktigt. Besluten har direkta konsekvenser för hur makt och resurser fördelas i samhället och därmed kvinnors liv. Att blunda för detta riskerar att göra Sverige mindre jämställt, och därmed mindre säkert. Jämställdhet är avgörande för att minska risken för våld och väpnade konflikter.