Forskare: Ingen vinner på att gigarbetare saknar skyddsnät

DEBATT. Det finns en skevhet i att gigarbetare förväntas betala skatt samtidigt som de inte omfattas av det sociala skyddsnätet. Det kan innebära att individer underrapporterar sina inkomster och att de tar risker, skriver Claire Ingram Bogusz och Martin Svensson.

Claire Ingram Bogusz
Forskare på House of innovation, Stockholm School of Economics och Institutionen för tillämpad IT, Göteborg universitet samt Fores
Martin Svensson
Universitetslektor, Blekinge tekniska högskola (BTH)


I en studie från University of Chicago beräknades att 42 procent av de arbeten som försvinner i USA under covid-19-pandemin aldrig kommer komma tillbaka. Gigarbete blir därmed ett attraktivt alternativ när arbetsgivare tvekar om tillsvidareanställning. I Sverige vill politikerna göra företag mer konkurrenskraftiga, med ändringar av las, samtidigt som det saknas realistiska förslag för hur det växande antalet giggare inkluderas i det sociala skyddsnätet.

Många aktiva i gigekonomin

Försummelsen hänger ihop med idéerna om att giggarna är en heterogen grupp som förväntas kunna förhandla om sina förhållanden, och att de representerar en relativt liten, men växande, del av befolkningen. Några giggare har starkare förhandlingspositioner beroende på deras specialisering, men det gäller inte det stora flertalet.

Typiskt söker giggare det arbete de kan hitta. I en undersökning av Unionen letade 85 procent efter arbete att utföra online, 62 procent efter reguljärt arbete som städning, snickeri eller trädgårdsarbete och 35 procent efter arbete som chaufför via olika plattformar.

Uppskattningsvis är cirka 10 procent av svenskarna i arbetsför ålder aktiva i gigekonomin, enligt Global entrepreneurship monitor (GEM). Utrikesfödda tros vara överrepresenterade, liksom ungdomar (18–24 år) varav cirka 23 procent var engagerade i gigekonomin under 2019.

Saknar skydd

Trots en stadig ökning av gigarbetare förbises deras arbetsvillkor över hela världen. I USA, där en av tre är giggare, har strejker utbrutit på grund av låga löner och otillräckligt skydd under pandemin. Osäkra arbetsvillkor har bidragit till spridningen av covid-19 bland annat inom äldreomsorgen. Timanställda anses inte ha andra ekonomiska alternativ än att fortsätta arbeta trots eventuella sjukdomssymptom. I Sverige ser vi att anställda i matbutiker är skyddade bakom plexiglas medan snabbmatsbud saknar åtgärder kring skyddsutrustning.

Dörrarna är stängda

Utöver att giggare endast har inkomster under perioder av efterfrågan saknar de pensionsinbetalningarna som en traditionell anställning erbjuder. Giggarna har även dålig tillgång till kredit, vilket stänger dem ute från bostadsmarknaden.

Under pågående kris tar inte giggarna heller del av krisstödet om 39 miljarder kronor. Det är osannolikt att majoriteten av giggare har aktiebolag, vilket utesluter möjligheten till korttidspermittering. Många är undersysselsatta och därmed är även omsättningströskeln på 250 000 kronor för statligt stöd bara en drömgräns. Att få a-kassa kräver, för de med enskild firma, att verksamheten pausas vilket inte ger chansen att kombinera arbete med kortsiktigt stöd.

Kostnaden påverkar

Skatteverket och Arbetsförmedlingens Giglab har belyst områden där reformer krävs för att stödja gigarbete. Att utöka det sociala skyddsnätet kommer troligen högst på listan. Att förenkla redovisningen för små företag är också välkommet, men otillräckligt.

Unionen har lyft idén om en digital OK-stämpel för plattformar som erbjuder arbetsvillkor och löner på kollektivavtalsnivå. Idén om plattformskooperativ har också vunnit mark. Svenska plattformar har generellt varit öppna för inspel, men kostnader för att förbättra villkoren påverkar också deras affärsmodeller.

Ingen vinnare

Den svenska modellen grundar sig på idén om en konkurrenskraftig ekonomi kombinerad med ett skattefinansierat socialt skyddsnät. Gigarbete är önskvärt, de aktiva förväntas betala skatter, men omfattas inte alltid av skyddsnätet. Denna asymmetri kan uppmuntra individer att underrapportera sina inkomster, men också att ta risker när de inte borde. Det vinner ingen på.

Forrige artikel LO-ekonom om las: Behövs rationell politik – inte liberala luftslott LO-ekonom om las: Behövs rationell politik – inte liberala luftslott Næste artikel KD: Turistorternas ekonomi förlamas av pandemin KD: Turistorternas ekonomi förlamas av pandemin
Glad sommar – vi ses i augusti

Glad sommar – vi ses i augusti

HÄLSNING. I och med dagens nyhetsbrev tar Altinget Arbetsmarknad uppehåll i utgivningen. I mitten av augusti kommer höstens första nyhetsbrev.